Bekännelsemani

Det är så märkligt men när det kommer till Mr X så har jag bekännelsemani. Han behöver inte ens fråga nåt och jag tror inte att han är särskilt intresserad men jag bara berättar saker för honom ändå. På ett lite babblande sätt där jag bara vräker ur mig privata saker, planer för framtiden och allmänt snack. Varför jag blir så med just honom har jag ingen aning om. Men det stör mig att jag inte verkar kunna kontrollera det ens när jag försöker. Och särskilt inte efter allt det vita vinet jag hade sippat igår. Då var det helt omöjligt.