måndag, april 27, 2009
Flickvänsmaterial
Läste precis det här inlägget av Douglas. Jag förstår precis vad han menar och det bara slog mig hårt i magen. Att jag inte är sån. Inte är flickvänsmaterial. Inte är en sån som är mjuk och underbar i sättet jag bemöter vänner och bekanta, inte är en sån som tar fram det bästa i personer, inte är sån i det jag utstrålar. Att jag är precis tvärtom. Att jag istället är hård. Kantig. Cynisk och en smula arrogant. Krass och rapp i käften. Otålig och tar plats. Kände mig lite ledsen över det helt plötsligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hmm tror att vi alla har perioder i livet när vi inte lever som vi egentligen skulle vilja. Kanske t.o.m större delen också. Dock är det aldrig försent att ändra sig.
SvaraRaderaUpp med hakan tjejen, potentialen finns hos dig också.
Kram
/Douglas
Tack Douglas. Undrar bara hur jag ska bli mitt bästa jag liksom. Ska fundera på det.
SvaraRaderakram
Och jag vill bestämt hävda att flera av de bästa jag känner passar inte alls in i någon flickvänsmall, och har dessutom de hälsosammaste förhållandena. Var den du är, oavsett om det varierar då och då.
SvaraRaderaTror att man måste vara mjuk för att vara behaglig att leva med. Klart man kan eller ska ha en hård attityd när det faktiskt är befogat men att ständigt ha den hårda ytan är väldigt jobbigt att ha med och göra.
SvaraRaderaMitt tips är att mjukna upp lite för andra människor och inte minst för den framtida man du väljer att leva med. Kärlek är ju egentligen att kunna leva med någons svagheter, för svagheter har vi ju alla.
hmm...
SvaraRaderaJag vet faktiskt inte om jag tror på det där. De av mina vänners förhållanden som jag avundas och vill ha själv är de som är jämställda. Där dom vågar säga åt varandra på skarpen och samtidigt stötta varandra. Där dom litar så mycket på varandra att dom kan leva sina separata liv, tillsammans och där manligt och kvinnligt är något som kan beskriva egenskaper hos båda. Jag tror att anledningen till att jag misslyckats i mina förhållanden är för att jag råkat falla in i den där rollen, som man "borde", som en kvinna ska vara, mjuk och följsam istället för att hitta en man som tycker om mig som jag är och som vill ha samma saker i ett förhållande som jag vill... Jag känner några så det borde finnas fler.
Så skit i att ändra dig för nån himla karl som du inte ens vet vem det är än. Var dig själv och var stolt!!