What If

What if är nog bland det farligaste man kan tänka. Jag kan vara lite för bra på att falla i den fällan men nu för tiden försöker jag hoppa upp ur gropen så snabbt jag kan. För det kan ju gå hur långt som helst om man inte är försiktig. Alla tankar om hur tex ett samtal kunde ha gått om man bara sagt något annat än det man sa, eller om det där förhållandet kanske kunde ha funkat bättre om man inte hade varit på ett speciellt sätt för tidigt. Om det kanske är så att man borde ha valt annorlunda den där gången när man stod inför ett vägskäl, eller om man inte borde gjort slut med den där kärleken för längesen. Sanningen är väl egentligen att man ska kunna vara helt sig själv, med alla fel och brister och mönster, och bli älskad för den man är. När det funkar och är rätt så går det bra. Om det skaver och inte flyter på så hade det förmodligen inte gjort någon skillnad ändå om man utryckt sig annorlunda eller inte sagt det där man ångrade. För vissa saker funkar ju bara eftersom det är enkelt. Och då är det nog rätt. Svamligt kanske, men hoppas ni förstår lite grann i alla fall.