Vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan mina vänner. Även om det är svårt för mig att be om det så kommer dom och plockar upp mig och det gör det lättare att våga falla bakåt. Lika fantastiskt varje gång. Visar sig också vara väldigt bra, och nödvändigt, som ett avbrott från dom enorma mängder (dålig) TV som jag konsumerar för tillfället. Timmar av Oprah, Top Model, Gordon Ramsay och alla andra gamla repriser som pumpas ut under sommaren. Men kanske att det kommer en tid längre fram när jag kommer orka gå att träna igen. Kan till och med se fram emot det. Men ett steg i taget.
Bild lånad från Harpo
Top Model är min favvo ;)
SvaraRaderaKlart det är!
SvaraRaderaFattar inte varför det ska vara så jävla svårt att komma iväg på den där träningen :-s.
SvaraRaderaDet går liksom bara inte ibland.
Kul att ha hittat hit :-)
Jag vet, det är hopplöst. Just nu kan jag inte träna hur som helst så det spelar ingen roll.
SvaraRaderaVälkommen hit!