Tack Som Fan

Jag är lite svag för Jocke Berg. Eller, ganska mycket svag för Jocke Berg. Inte för att jag någonsin har träffat honom i verkligenheten utan mest bara för hans fantastiska texter. Och trots att jag, som en hel del andra Kentfans, nog tycker att bandet gör sig bäst inomhus eller i åtminstone mörker (därav tältturnén sist, så att man bättre ser alla fantastiska visuella tillägg på skärmarna) så är det alltid lite magiskt att se dom live. Tycker jag i alla fall. Så när Jocke står där och skriker 'Tack som fan!' och spelar 747 så finns det inte många andra ställen jag hellre skulle vara på. Tur att jag ska som dom i Köpenhamn också.