torsdag, november 05, 2009
Inga Tankar Om Babyblues Alls?
Men hörrni, var det alltså ingen, INGEN, som hade några tankar om mitt inlägg om familjeliv och barn och vad det är man strävar efter i livet nedan? Jag är ju uppriktigt nyfiken och intresserad men inte en enda liten gnutta feedback alltså? Kom igen nu, ge mig lite svar på tal. Och tack It's Gonna Be Fine för länken till det här mkt kommenterade blogginlägget som väcker en del tankar. Där finns kommentarer som 'Utan barn är livet meningslöst tyvärr är det bara så enkelt...annars går man allena i livet ut i tomrummet' och 'Det är fåfängt att inbilla sig att man kan vinna mot sina egna gener, utan barn är du förprogrammerad att vara deprimerad' men också 'Jag har allt det där, tillåmed jeansen, och har dessutom nyss fått diskbråck. tacka fan för att man känner sig lite risig' och 'Vilken fantastisk sista insikt med att det inte finns något alls att se fram emot, förstår exakt vad du menar och instämmer till fullo!'.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jodå, nog har vi tankar... kan inte tro ngt annat. Håller med dig om att man ifrågasätter hela cirkusen med barn då allt tycks rämna i vissa familjer. Ser otrohet i de "bästa av förhållanden", par som går isär osv osv. Jag sa tvärt nej till barn i mitt äktenskap. Ville inte. Nu är jag singel och har ändrat mig (kanske)... Visst är den en dålig ekvation..
SvaraRaderaJa det verkar ju tyvärr inte vara någon garanti mot skilsmässa att inte skaffa barn. Kanske skaffar man barn främst för sin egen skull och inte för parrelationen och familjen? Det är säkert olika för olika människor. Jag vet inte..
SvaraRaderaJag har aldrig sett barn som en fulländning av mitt liv.
SvaraRaderaMitt liv är mitt och jag fyller det med händelser och människor som tillför mig glädje, utveckling, kärlek och nyfikenhet.
Kanske kommer jag på ålderns höst att ångra mig, kanske fortsätter mitt liv att va lika rikt som nu utan barn.
Men det viktigaste i mitt fall är att längtan aldrig har slagit klorna i mig.
Jag har vänner med barn, underbara barn. Jag är även gudmor. Jag gläds med dem.
Det finns så otroligt mycket jag vill göra och uppleva själv innan jag skaffar barn. Känner också som K att barn aldrig varit det som kommer göra mitt liv fulländat.
SvaraRaderaTidigare i livet har det alltid varit självklart att jag ska skaffa barn. Nu finns tanken där ibland att det kanske aldrig kommer att ske. Och det känns helt ok.
Men det finns mycket i den här frågan som jag inte vet. Det känner jag intuitivt.
Kram
/Douglas
Jag har alltid sett barn som något som händer om det händer. Jag har svårt att tänka mig att planera barn, och om jag råkar bli gravid får väl beslutet tas då liksom...
SvaraRaderaMen det dyker upp fler och fler historier om människor som träffas och blir gravida inom en månad. Planerat gravida!! en månad!! Hur kan någon veta om man vill ha barn med någon annan en månad efter att man först klappat ögonen på varann? scary stuff...
Vilka bra kommentarer! Jag håller med. Att man garanterat skulle bli deprimerad utan barn låter helt hjärndött. Barn är gissningsvis både det jobbigaste och roligaste man kan vara med om. Men jag tror absolut att man kan leva ett jättebra liv utan. Man vill ju helst av allt bara bli lycklig och göra andra lyckliga, och alla sätt är bra utom de dåliga. Sociala mallar för hur livet ska se ut är ren och skär idioti, som formuleras av svårt osjälvständiga individer. Tycker jag. Instämmer också med Douglas om att jag var tvärsäker på barn förr, men inte lika säker idag. Fast det vore förstås väldigt spännande med en mini-me...
SvaraRadera/Marcus
Tack för era kommentarer! Det är jätte skönt att se att det är fler än jag som funderar så här och att det kanske inte är 100 % självklart att man ska ha barn i livet.
SvaraRaderaCasual Friday: Håller med! Det är helt galet när folk skaffar barn så fort.
Marcus: Ja, det är ju just det. Nyfikenheten på en mini-me..Det är nog det som avgör till slut.
Kram!
Nej alltså jag har inga tankar.
SvaraRaderaBarn är så långt ifrån min verklighet.
Jojo, men skulle du vilja ha barn och familj om du fick välja?
SvaraRaderaFamilj ja. Alltså en livspartner. Sen när den frågan är avklarad. Kan jag börja tänka på barn.
SvaraRaderaHåller med. Det ena måste komma först liksom, sen ev tankar på resten.
SvaraRaderaDå tycker vi lika om något i alla fall.
SvaraRadera