onsdag, januari 13, 2010

Vardagslycka!

Tänk att jag kan känna mig så glad, tacksam och lycklig för vardagliga saker som att kunna åka buss. Det trodde jag inte för ett år sen. Det är så mycket man tar för givet i livet och nu när jag vet hur det är att inte kunna göra i stort sett någonting så är det en ren lycka att orka gå och träna, kunna gå och handla själv och att ens promenera på gator med mycket trafik. Jag hoppas att den känslan håller i sig för det är rätt nyttigt med lite perspektiv. Och det är ju inte helt fel att känna sig glad över att man ska gå och träna.

2 kommentarer:

  1. Kanske har sjukdomen trots allt inneburit något positivt också ? Inte alla som kan njuta av en busstur på det sätt som du gjorde ;=)

    Kram
    /Douglas

    SvaraRadera
  2. Absolut. Och inte bara det. Det är en lärdom i tålamod och vad som är viktigt i livet. Men allt händer väl av någon slags anledning. Kram

    SvaraRadera