Inga Mer Kanske

Jag har ganska svårt för att säga nej. Särskilt till saker som jag vill göra och personer jag vill träffa. För jag vill ju. Och man kanske missar nåt och allt det där. Men jag måste. Både för att tiden inte räcker till men också för att kroppen och energin inte räcker till just nu. Min lösning på problemet har tidigagare ofta varit att säga kanske istället. Vi kanske kan ses, vi kanske kan göra det där, jag kanske orkar. Jag ger besked sen. Jag känner efter och återkommer. Nu ska det få bli tvärtom ett tag. Nu ska det i dom flesta fallen bli nej direkt. För det är oftast det det slutar med ändå. Men vid ett kanske har det hunnit gå en massa energi och oro och planerande under till något som ändå inte går att genomföra i slutändan. Så slut med öppna dörrar och kanske. Lite mer raka besked och mer nej.