Struktur

Ok, nu är det dags att få till lite mer struktur. Jag har egentligen ingen lust och vill helst att någon annan ska fixa åt mig men det verkar ju inte hända. Nu har jag varit allmänt förvirrad och smått vilsen sen nån månad och nu tror jag att det är dags att få lite ordning i huvudet och runt omkring. Inte bland mina saker, dom är som vanligt lite för städade opch ordnade, men rent mentalt och visionsmässigt. Jag är inte helt säker på hur jag ska börja nysta om jag ska vara ärlig men jag tror att det har nåt att göra med att återgå till gamla vanor. Vanor som jag sen tidigare vet fungerar men som jag har tappat bort.

Alla Hjärtans Dag

Jag vet. Det är kommersiellt. Det är ganska barnsligt. Och det är amerikanskt. Men jag gillar det ändå. Däremot så gillar jag inte alla hjärtans dag när jag är singel så klart. Hade nån slags tanke att det kanske skulle fixas nån date till på lördag men sen blev jag bjuden på fest. Så det blev så istället. Inga röda rosor och choklad i år heller alltså. Men det kan kanske bli en date i veckan ändå.

Skaffa En Hobby

Redan förra året funderade jag på om det inte var dags att skaffa sig en hobby. Men om det inte kommer natruligt, om man liksom måste krysta fram en hobby bara för att, då känns det ju lite konstigt. En gammal kollega till mig var galen i Märklintåg. Det är ju kul men det känns lite mossigt. Och var ska man ha hela banan? Ibland önskar jag att jag var jätte intresserad av golf eller att jag tyckte att det var toppen att gå på matlagningskurser. Det kanske jag gör också men det blir liksom inte av. Och om jag ändå inte har någon direkt hobby så borde jag ju i alla fall kunna pallra mig i väg och träna lite oftare på kvällarna. För även om det är skönt ibland känns det rätt trist att spendera en massa timmar på Tv soffan varje vecka.

Sista Minuten

Det börjar bli ljusare ute. Redan förra veckan tyckte jag att det började bli skillnad. Men ändå. Det är minus 3 grader och jag är vinterblek. Eftersom det faktiskt finns en hel del billiga resor nu tänkte jag att jag kanske kunde hitta en och sticka till solen en vecka. Jag har innestående semester kvar som inte gör nån nytta på pappret. Ska försöka hitta en bra resa den här veckan.

Bild lånad från Tripadvisor

Alla Måsten

Nu när migränen äntligen släppt taget hade jag hoppats att jag kunde ge mig själv lite lugn. Men så fort krafterna börjar komma tillbaka så ligger jag ändå och fyller mitt stackars huvud med måsten och borden som egentligen ingen annan än jag själv har hittat på. Jag borde gå och träna, jag borde tvätta, jag borde göra ärenden, jag borde åka och hälsa på kompisar jag inte sett på ett tag, jag borde ta en promenad och så vidare i evighet. Ingen av dom tankarna handlar om vad jag egentligen vill och känner för. Varför ska det vara så svårt att bara tillåta sig själv att ta det lugnt och vila utan att känna sig 'lat' och rastlös?

Trippelfirning

Äntligen har jag kommit tillbaka till verkligheten. Det blev en lång kväll igår så idag ska det bli skönt att sitta i goda vänners lag och bara äta gott. Länge. Det finns mycket att fira och mycket att prata om men förhoppningsvis blir det inte lika sent som vanligt.

Fredagspepp

Ok, det är helt omöjligt att känna fredasgpepp när man har migrän. Det går inte alls. Skiter ju fullständigt i vilken dag det är. Men eftersom det verkar som om jag inte kan lära mig att jag måste lugna ner mig och rensa kalendern så planerar jag trots allt att göra allt det jag redan bokat in i helgen. Fast i lite lugnare form. Ska bli intressant att se hur det går. Det var i alla fall alldeles för tidigt att gå tillbaka till jobbet idag. Nån gång kanske jag lär mig.

Att Inse Sina Begränsningar

Det här är inte roligt. Inte roligt alls. Jag vill ju gärna inbilla mig att jag är ung, frisk och stark. Att jag kan göra allt (nåja, inte allt kanske) och orka allt. Gärna på samma gång. Men icke. Det är lite frustrerande när kroppen säger ifrån. I början försökte jag ignorera det och köra på men det funkade så där. Så nu får jag för tillfället acceptera mig besegrad och kanske att jag måste inse att det är dags att lära mig att inse mina begränsningar. Tills dess så är det enda som hjälper tysta rum och starka tabletter. Sen ska jag se över hur jag kan göra saker bättre längre fram.

Vardagströtta Svenskar

Jag vet, det är mörkt och kallt. Jag vet att man bara vill gå hem till soffan när arbetsdagen är slut. Men så är det ju typ halva året! Om ingen ska orka umgås på vardagar så kommer vi ju tillbringa enorma mängder timmar på soffan. När folk hör av sig och säger att det vore mysigt att ses verkar dom enda alternativen vara fredag eller lördag så dom dagarna hinner snabbt bli uppbokade, åtminstone för mig. Att se efter jobbet en vanlig tisdag är inte lika populärt. Kan vi inte våga trotsa mörkret och kylan och hitta på lite mer roliga saker på vardagarna?

Martyr

Vaknade i morse och var lite trött på mig själv faktiskt. Visst, man måste få känna som man känner och är man nere så är man. Men nu är det dags att försöka prångla av sig martyrkronan och uppskatta allt det som är fint och bra i mitt liv. Och det är ju faktiskt massor. Nej, det är inte alltid skitkul men så är det ju. Till att börja med så känns det jätte bra att det börjar bli ljusare på morgonen och igår hörde jag fågelkvitter på väg till jobbet. Även om det fortfarande är skitkallt så är det alltid något.

Bild lånad från Vi i Villa

Halo

Ryan Tedder har hunnit skriva ett imponerande antal stora hits och fantastiska låtar redan. Leona Lewis 'Bleeding Love' och 'Better in Time' var två av dom jag älskade mest 2007. Den senaste av hans låtar som jag fallit för är nya Beyoncé singeln 'Halo'. Hon är så otroligt vacker i videon. Se den här.

Bild lånad från Newsday

Aldrig Nöjd

Senaste tidens melankoli har lett till en hel del diskussioner, tankar och reaktioner hos mig själv och vännerna runt omkring. Precis som jag egentligen redan visste visar det sig ju att (så gott som) ingen är riktigt nöjd. Att man helt enkelt inte verkar bli nöjd. Ett litet tag kanske, men sen vill man ha nåt mer och nåt annat. Det verkar vara ett mänskligt dilemma och det gör att man jagar efter saker och känslor som egentligen inte kommer att lugna särskilt länge. Nu låter det kanske som om det här nyss har slagit mig, så är det ju inte. Det dyker ju upp då och då. På ett sätt är det märkligt nog lite lugnande att veta att så många känner likadant men å andra sidan kvarstår ju frågan. Om man aldrig blir nöjd, hur man än gör, vad är det man jagar och vad är det man tror att man ska uppnå?

Kräsen?

Idag fick jag höra att det kanske var så att jag var singel för att jag var för kräsen. Det är inte första gången jag hör det men jag blir lika förvånad varje gång faktiskt. För hur är man när man är för kräsen? Jag känner inte att det är upp till mig att sitta och välja vilken kille jag vill träffa. Det ska ju funka från hans sida också. Visst är jag ganska ointresserad av att fortsätta träffa någon om jag inte är tillräckligt intresserad och attraherad, men så är det väl för dom flesta? Det är ju inte så att jag kan resonera mig fram till om jag ska gilla nån eller inte. Händer det så gör det och då kan åtminstone inte jag riktigt förklara varför jag fallit för just den personen. Precis som Veckat skriver, det har med pirret att göra. I alla fall för mig.

Myror i Benen

Det är rätt jobbigt att fastna i den där obehagskänslan när det bara kryper i hela kroppen. Jag är rastlös fast jag inte riktigt vet varför, obekväm utan att kunna göra något åt det och stressad. Det var faktiskt rätt längesen jag kände så. Så det var inget alternativ att gå hem tidigt igår, var tvungen att ha sällskap. Skönt eftersom det verkligen hjälpte. Krypet i kroppen gav med sig till slut och eftersom det blev alldeles för sent så kommer jag att vara för trött idag för att kunna fundera för mycket. Bra samtal med härliga människor var precis vad jag behövde. En lång brunch idag och sen bara lugn och ro. Det kanske bara ett sätt att skjuta på problemen och inte ta itu med saker på en stund men idag vill jag bara slippa krypet.

Bild lånad från Jamie & Jacob Catering