Stängda Dörrar Och Öppna Fönster

Det är mycket förändringar i mitt liv just nu. Tråkigt och jobbigt på många sätt men det finns också olika sätt att hantera det. Inte för att jag har särskilt stor lust att vara så där klämkäck och positiv men det är trots allt så att förändringar också öppnar upp för nya möjlighter. Det blir en ny energi, en rörelse mot något annat. Kanske något bättre, något större. När en dörr stängs öppnas ett fönster som man brukar säga. Förhoppningsvis kommer jag att kunna se tillbaka i backspegeln längre fram och inse att det var i och med dom förändringar som händer nu som jag hamnade där jag gjorde. Jag försöker välja att se det som spännande och utmanande istället för sorgligt och skrämmande även om det inte alltid är så lätt.

Spotify - The Next Generation

Ladda ner omedelbums!

Ljusglimtar

Jag hamnade på en tjejdrink i fredags vilket nog var precis vad jag behövde efter den här veckan. Svalt chablis och massor av samtal med starka, smarta, driftiga, omtänksamma och roliga tjejer. Det var en salig blandning av folk och många hade aldrig setts förut. Än en gång blir jag förundrad över hur mycket man ändå har gemensamt, hur mycket man kan relatera till och så klart hur många bekanta man delar. Stockholm är som bekant rätt litet. Hur som helst så gav alla dom där tjejerna mig energi och lite jävlaranama och det behövde jag. Sen har jag blivit ompysslad av min kära mor och idag vågade jag mig på första träningspasset igen efter halsflussen. Jag kan säga att jag verkligen har saknat gymmet och kroppen blev glad av att få jobba lite igen. Så det finns ljusglimtar i den här veckan också trots att den varit tung. Saker händer av en anledning och i den ordning dom ska vill jag gärna tro just nu och tröstar mig med en av mina gamla favvoplattor från 90-talet.

Männen i Mitt Liv

Det finns många män i mitt liv likaväl som det finns många kvinnor. Vänner, släktingar, kollegor och nära relationer. Några mer betydelsefulla än andra och några har jag valt att inte berätta om här. Men en av dom män som har betytt massor för mig under många många år är en kollega som länge varit min styrka, mitt bollplank och min inspiration. Tyvärr kommer vi inte att jobba ihop på samma sätt framöver och det lämnar ett stort, svart tomt hål. Vänskapen kommer alltid att finnas kvar men den dagliga kontakten kommer jag sakna massor. Det har varit en tung vecka.

Träning och Penicillin

Jag har scannat nätet efter råd gällande träning och penicillin. Jag vill ju gärna komma igång och träna igen efter en vecka i sängen. Råden är många och varierande men det verkar ganska lugnt och komma igång lite försiktigt i slutet av penicillinkuren så länge man är feberfri och känner sig bra i kroppen. Det var en rejäl jäkla halsfluss jag åkte på och i morgon är sista penicillindagen så hittills har jag låtit kroppen vila. Men snart är det dags att långsamt kicka i gång igen.

Konsten Att Skjuta Upp Saker

En av mina kloka medicinmän sa någongång i höstas att ett av dom stora målen med hela min process är att få mig att bli mer slarvig. Jag fattar förstås precis vad han menar men när man använt ett helt liv för att se till att hålla ordning på saker och ting så är det rätt svårt att gå med på att frivilligt bli slarvig. För jag måste verkligen jobba på att bli slarvig. Ganska hårt dessutom. Och i min värld har det inte funnits något 'skjuta upp till i morgon'. Jag har alltid gjort nu. Och någonstans också haft en stolthet i att jag minsann inte är så där lat och slapp att jag alltid skjuter upp. Nä, jag gör nu. För varför vänta? Men nu är det precis just det jag ska göra. Vänta. Och någonstans har jag ju lärt mig att förstå att hela den här tiden i mitt liv förmodligen är här för att lära mig någonting om tålamod. Och att det faktiskt är så att om man väntar och tar några djupa andetag så visar det sig allt som oftast att det man ville igår faktiskt inte är det man vill idag. När man har haft tid att tänka lite på det, sova på saken och känna efter. Orkar jag? Vill jag? Och är det bättre att göra det där jag nu ville göra lite längre fram? Men det är svårt. Varje dag är det svårt.

Achtung Baby

Det är en sån här dag idag. En av världens bästa plattor i min bok. Jag tröttnar aldrig på den. Och om allt går som jag vill och hoppas så kommer jag att se dom i Aten i slutet av sommaren. Hade varit alldeles magiskt.

Guds Gåva

Penicillin är underbart. Ska inte missbrukas förstås men när man verkligen behöver det och det funkar så blir man glad som en lärka. Så här några dagar senare är jag äntligen pigg och feberfri och nästan som vanligt i halsen igen. Inte riktigt där, verkar vara en envis halsfluss det här, men snart så. Dags att gå ut och lufta sig lite i vårsolen och låta vinden blåsa bort det sista så att jag blir redo för en ny vecka i morgon. Hoppas att ni alla haft en fin helg.

Vulkanaska

Tänk att det ligger ett gigantiskt askmoln över hela Norge, Sverige, Storbritannien och Danmark och att det ställs in flyg under hela dagen idag. Vilken tur att jag inte ska ut och resa idag (men jag tänkte försöka mig på att gå hela vägen till ICA..) folk sitter strandade runt om på flygplatserna. Undrar om all den där askan kommer regna ner och göra skidbackarna i Åre svarta? Douglas har lovat att rapportera direkt från Åre så snart han vet mer.

Solig April

Tänk vad mysigt det hade varit att luncha i solen och njutit av våren. Att gått till gymmet efter jobbet och sen fått ordning på lite av alla dom där olika projekten jag kommit halvvägs med här hemma. Men nu ligger jag här och kan inte bättre. Svintrist faktiskt. Ser den knallblå himmeln genom fönstret och får lite flashbacks från förra sommaren när jag låg inne sjuk i flera månader. Det känns rätt ledsamt att tänka på men vet att jag kommit lång lång väg sedan dess. Och även om jag inte är klar än så är den här halsflussen inte alls relaterad till det stora hela. Förhoppningsvis så piggar jag på mig igen om ett par dagar.

Halsfluss

Gud vad det är synd om mig just nu! Hux flux fick jag halsfluss och ligger hemma med närmare 40 graders feber och har så ont i halsen att jag inte kunnat äta sen igår lunch. Jag är skit hungrig! Läkaren tog en snabb titt och skrev ut penicillin och förhoppningsvis kanske febern ger med sig lite i morgon. Kan inte minnas när jag hade så här hög feber sist. Det gör ont över allt. I kroppen, i huvudet, i halsen. Kan knappt dricka vatten så det är svårt att få ner något i matväg. Hoppas hoppas att jag snart kan börja äta igen. Tills dess ligger jag mest här i feberfrossa och tycker synd om mig själv.

Heartbreak Hotel

Min lägenhet har fått hoppa in som ett litet Heartbreak Hotel för att omfamna ledsen vän som tappat fotfästet och hoppet om kärleken för tillfället. Jag vet ju precis hur det är att vara där. Att tänka att man inte orkar. Inte igen. Inte den här känslan, besvikelsen, ensamheten. Igen. Vill inte. Och när? När ordnar det sig? När finns det nån för mig? När ljusnar det? Det är jätte svårt. Och ganska så kolsvart när man är mitt i det. Tårar och svarta hål i bröstet. Det finns inte mycket annat att göra än att bara finnas där. Krama och vårda. För det vänder. Tiden läker och förr eller senare vänder det. Jag tror det. Jag måste tro det.

Bild lånad av Chris Gray

Kent Hjärta Singstar

Jag kan inte bestämma mig för om jag älskar att det kommer en Kent singstar eller om jag är lite besviken på att dom tagit ännu ett steg mot att bli superkomersiella. Oavsett vilket det blir så har jag inget Playstation och lär inte skaffa nu heller. Men låtlistan är rätt bra. Jag gillar singstar överlag men just i Kent fallet vill jag helst att Jocke Berg och ingen annan sjunger.

Grizzly Man

Herregud vilken tur att det är kort vecka. Vet inte vad det är men jag känner mig rätt nere. Dämpad liksom. Kanske alltid blir lite så när man kommer hem till samma gamla vardag efter en mysig resa men det här är inget kul. Det är svårt att andas och jag är trött och tung i stegen. Behöver ta hand om mig och komma på spår igen tror jag. Allt tar så lång tid och det känns lite som jag står och stampar. På så många olika plan.

Såg delar av dokumentären Grizzly Man igår och utan att låta helt galen så kunde jag faktiskt känna mig lite avundsjuk på Timothy Treadwells något annorlunda liv med björnarna i Alaska. Inte för att jag har en stark längtan efter att leva friluftsliv bland livsfarliga djur utan mer på grund av hans brinnande intresse och hans totala övertygelse om vad som var hans mål och mening i livet. Det där med att hitta sin plats, att känna att man har hittat sin speciella talang och sitt kall i livet. Att känna att man är helt säker på vad man vill göra och sen verkligen gör det. Det kan jag längta efter. Modet att följa mitt hjärta och mina drömmar och ägna mitt liv åt det jag verkligen älskar att göra. Hitta sätt att få det att funka på. Även om det är något bra mycket mer odramatiskt än att leva bland björnar. Han blev förövrigt uppäten. Timothy Treadwell alltså.

Påsklov

Helgen känns så väldigt mycket längre när man kommer bort hemifrån och den här påsken har verkligen varit toppen. Alfas lägenhet är den ultimata tjejlägenheten med stora rum, underbart kök och stora badrum. Hörde att det snöade där hemma men här har vi kunnat sitta i solen på en uteservering och skålat i svalt Riesling. Mycket god mat och mycket gott vin, shopping och sevärdheter. Påskgodis, födelsedagsfirande och långa promenader. Är inte alls sugen på att åka hem idag men nya resor är redan i planeringsstadiet så förhoppningsvis får jag packa väskan snart igen.

Påsk i Prag

Dags att möta upp Peaches och bege sig till Arlanda och flyga mot våren i Prag. Ha en riktigt fin påsk! Det ska jag ha.

Pink Thursday

Trots att hantverkarna tvingade upp mig i ottan (varför ska dom alltid komma så sabla tidigt?) så känns det som det kan bli en bra dag idag. Det vore skönt för den här veckan har jag mest varit förbannad, irriterad och stressad. Men det är påsk nu och äntligen röda dagar och ledigt. Chefen har tvingat oss att jobba halvdag idag men sen ska jag hem och packa väskan och ladda för Prag. Vore toppen om jag hann få lite ordning hemma också efter hantverkarna innan jag åker. Brukar alltid städa och fixa innan jag reser nånstans så att det känns kul att komma hem sen. Det är aldrig kul att komma tillbaka till en lägenhet i kaos. Efter det gubbarna gör idag så är lägenheten i stort sett klar igen efter förändringarna i höstas. Äntligen!

Bild lånad från Martha Stewart