After Work

I morgon blir det glittrig schlagerfinal och fest i Globen och jag har ingen lust att vara trött då så utgång idag blir det nog inte. Men jag är på ett sånt härligt fredagshumör och redan sugen på ett glas vin så det kanske kan få bli nåt litet i alla fall. Nån som är sugen?

The Girl And The Robot

Blev otroligt pepp på Robyns kommande platta efter 'Dom Kallar Oss Artister' igår! Ser fram emot den. Grymt att hon fortsätter arbeta med Röyksopp, 'The Girl And The Robot' var en av mina favvolåtar förra året. Och apropå den låten, det här med att dejta killar som är på gränsen till arbetsnarkomaner. Kan dom inte förstå att om dom vill ha en fungerande relation så måste dom prioritera den? Att det inte går att jobba precis lika mycket som vanligt och lägga 18 timmar om dagen på karriären. Och om dom vill det så får dom glömma relationen.

Bild lånad från Robyn.com

Upp och Ner

Det finns massor jag skulle vilja göra och prova på. Det är väl bra antar jag, att man är nyfiken och har utmaningar att se fram emot. Så nu ska jag verkligen försöka beta av listan över saker jag vill göra under det här året. Det är dags för lite äventyr. Som ett första mål tänkte jag se till att kasta mig ut ur ett flygplan innan sommaren är slut. Grisen hoppade tandemhopp för nåt år sen och var alldeles lycklig av adrenalinet som rusade i kroppen så det måste jag prova. Och när jag väl kommit ner på marken så vill jag prova att klättra upp igen. Fast det räcker med att prova lite inomhus klättring på vägg till att börja med.

Best Dressed

Jag orkade inte sitta uppe hela natten, Oscars galan höll ju på i all evighet. Men jag hann med att se en hel del från röda mattan innan jag somnade. Det var mycket fina klänningar i år och det var ganska genomgående tema blått. Jag gillade både Sarah Jessica Parkers lite annorlunda gula från Chanel Haute Couture, Demi Moores med volanger från Versace och Maggie Gyllenhaals enkla mönstrade från Dries van Noten. Men allra bäst tyckte jag om vackra Rachel McAdams drömklänning av Elie Saab. Hon såg helt fantastisk ut.

Val i Livet

Läser Förvirrad Flicka Söker om kärlek och förhållanden och känner igen mig i hennes ord. Om hur svårt det kan vara att ändra sitt mönster och frågan om hur mycket man kan påverka själv. Varför det blev så att den här situationen blev min lott och en annan sitiation någon annans. Men trots att vi med erfarenhet och tid ofta kan se tillbaka på våra val och mönster och bättre förstå hur saker och ting hänger ihop är det svårt att ändra den man är. Det skulle vara som att plötsligt bestämma sig för att falla för en annan typ eller att ha mer tålamod med något som inte känns speciellt bra ens i början. Visst kan man ändra sina mönster och visst lär man sig av sina misstag. Men det känns ofta att det är något djupare och mer grundläggande som gör att man dras till en viss person och inte till en annan. Hur mycket ska man klandra sig själv för sina val och är det verkligen så att andra har gjort så mycket mer medvetna val för att ta mer långsiktiga och strategiska beslut? Det här är frågor som blir tydligare med åren och åldern. När man var tjugo spelade det inte riktigt lika stor roll. Men som jag skrivit förut händer det också att jag ibland tittar på det jag tror att jag vill ha och undrar vad det är jag egentligen strävar efter. Om det är så att det mest är åldern och hur omgivningen ser ut just nu runt omkring mig som gör att jag vill och framförallt förväntas vilja vara vid en viss punkt i livet där familj, radhus och barn är det enda riktiga. Det bästa är nog att sluta jämföra sig med andra.

Fredag och John

Idag är det en sån här dag. En John Mayer dag. Lite för krasslig för att ha nån partykänsla men det är ju ändå alltid grymt med fredag. Får tydligen besök av ett ex idag också, dagen till ära. Fram tills dess lyssnar jag på I Don't Trust Myself (With Loving You) på repeat.

Utrensning

Pratade med några kompisar igår om det här med Facebook och tiden och energin man lägger på att få uppdateringar om människor man knappt känner och inte umgås med. Visst är det bra att kunna hålla kontakten med folk och det finns mycket som är kul med Facebook. Men all denna info och alla dessa uppdateringar kan bli aningens tröttsamma ibland tycker jag. Så idag gick jag in och började rensa. Plockade bort folk från vänlistan, såna som jag knappt är bekant med. Och varför måste man vara vän med gamla klasskompisar från lågstadiet som man vare sig hört av eller sett på en sisådär tjugo år?

Inga Mer Kanske

Jag har ganska svårt för att säga nej. Särskilt till saker som jag vill göra och personer jag vill träffa. För jag vill ju. Och man kanske missar nåt och allt det där. Men jag måste. Både för att tiden inte räcker till men också för att kroppen och energin inte räcker till just nu. Min lösning på problemet har tidigagare ofta varit att säga kanske istället. Vi kanske kan ses, vi kanske kan göra det där, jag kanske orkar. Jag ger besked sen. Jag känner efter och återkommer. Nu ska det få bli tvärtom ett tag. Nu ska det i dom flesta fallen bli nej direkt. För det är oftast det det slutar med ändå. Men vid ett kanske har det hunnit gå en massa energi och oro och planerande under till något som ändå inte går att genomföra i slutändan. Så slut med öppna dörrar och kanske. Lite mer raka besked och mer nej.

Början Till Slutet

Snart är det ganska exakt två år sen jag började blogga. Det är mycket som hänt sen dess och på ett sätt är det kul att kunna gå tillbaka och se hur jag tänkte, kände och vad jag gjorde då och utmed vägen. Men idag fick jag en känsla av att det nog är dags att lägga av. Gå vidare med något annat. I så fall får det bli på två årsdagen om några veckor. Ska fundera lite på det.

Basilusker

Jag som skulle gå och träna idag var det tänkt. Men nu känns det som om det är någonting på gång i kroppen. Lite kraxig i halsen, lite tjock i huvudet, lite hängig i kroppen. Det kanske är Foxy som är boven i dramat. När jag träffade henne i helgen så var hon fortfarande snuvig och hade varit sjuk i några omgångar. Typiskt. Tror kanske inte att jag ska ner och köra i gymmet. Kroppen behöver nog mer honungste och vila just nu. Halstabletter och lite naturläkemedel och kanske går det att mota förkylningen.

Mars

Måndag igen. Ny vecka, ny månad. Samma gamla snö. Jag tycker att det kan bli vår nu. Trött på kyla, snö, slask och gråväder. Men tiden går fort så snart är den nog här. Våren och solen. Vore så skönt att få hänga undan dunjackor och mössor. Ta fram fina öppna skor och vårkläder. Kunna sitta ute i vårsolen och njuta. Längtar.

LYCKA!

Mina grannar börjar nog tröttna på att jag lyssnar på Kent på högsta volym varje vaken sekund. Men gud, jag blir så lycklig efter varje Kentkonsert. Så där härligt lycklig i hela kroppen. Det var så bra igår! Töntarna, Idioter, Svarta Linjer, Vy Från Ett Luftslott, Ingenting, Taxmannen, FF, Krossa Allt, Kärleken Väntar, Saker Man Ser, Mannen i Den Vita Hatten,VinterNoll2. Lycka!

Bild lånad från Kent.nu

KENT

Bara timmar kvar nu. Pepp!

Vals För Satan

Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Verkligen inte. Ibland blir det bättre, ibland sämre. Eller åtminstone annorlunda. Den har dagen har varit full av överraskningar. Faktiskt. Helt otippat. Så det verkar bli en bra helg. Och det blir Kent! Plötsligt fanns det bara två biljetter där. Som en skänk från ovan. Precis vad jag behövde. Vad skönt det känns att det är fredag! Det verkar bli en helg full av godis, tårta, vin, goda vänner och nya vänner. Och Jocke Berg.