So Long och God Jul!

Uppe i ottan och snart bär det av till Arlanda för mig och Irländaren och sen till stranden för att parkera oss under en cocospalm resten av året. Ha en jätte fin jul och ett riktigt gott nytt år! 2010 kommer att bli spännande, utmanande, roligt och ett äventyr. Stora Kramar

Konsten Att Släppa Taget

Tänk, jag tror faktiskt att jag har kunnat släppa taget nu. Kanske inte för en så himla lång tid men ändå. Det jag försökte göra i flera månader har jag kunnat nu, utan att ens försöka. Det är nog en av läxorna från hela den här processen - att sluta försöka så mycket. Sluta försöka styra, kontrollera och påverka. Ibland måste man helt enkelt bara släppa och låta det vara. Ofta är det också efter det som saker och tankar och i det här fallet hälsan faktiskt klarnar. Men det tog lång tid för mig att fatta det och det kanske låter lätt och enkelt men att släppa taget är nog det svåraste av allt. För mig i alla fall. Men nu..så himla skönt! Jag har till och med vågat sätta mig i en bil igen och köra. Det tog mig ett halvår att våga göra det och det gick hur bra som helst. Frihet och lycka!

Lilla Julafton!

Det är julafton idag. Äntligen! Inte den riktiga alltså utan lilla julafton. Den ska firas med alla dom finaste tjejerna och det ska bli så himla mysigt. Julmat, vin, klappar och kärlek. Sen sprids vi för vinden på olika resor runt i världen så julen får firas lite tidigt i år. Så ikväll är det kvalitetstid som gäller och jag ska kvällen till ära göra (min berömda?) pepparkakscheesecake så nu måste jag smula pepparkakor. Kanske hinner vi till och med fira nyår också...God Jul!

Doften Av Solkräm

Egentligen luktar inte solkräm så himla gott kanske men eftersom det är förknippat med så härliga minnen och glada stunder så ger det alltid en härlig känsla. Det där att vakna varje morgon och smörja in sig, dra på sig bikinin och strandklänningen, packa ner pocketboken och dra till stranden. Åh, det ska bli så himla himla härligt! I år ska jag prova en ny kräm också, kanske att min stackars hy kan klara den.

Preview

Var inne och kollade tiodygnsprognos nyss... Lägsta temperatur 26 grader.Ett stort leende sprider ut sig över hela mitt ansikte. Finkorning, kritvit kilometerlång strand. Vajande palmer. Kristallklart vatten. Solnedgångar med bara en tunn sommarklänning. Flip flops. Bikini. Ja, det kan jag kanske stå ut med...

Inför 2010

Snart är det nytt år. Det är rätt skönt tycker jag. Inte för att jag egentligen är särskilt förtjust i att bli äldre (och det blir man ju oundvikligen varje år) men januari inger mig alltid en känsla av nystart. Gör om, gör rätt. Nya krafter och nya äventyr liksom. Men i fredags pratade jag lite med tjejerna om vad vi hade för tankar, förhoppningar, mål och önskedrömmar inför nästa år. Har fnulat lite i helgen sen efter det och visst finns det en del ganska konkreta tankar och visioner som tagit form redan nu men jag känner faktiskt lite som Varför Vara Perfekt. Det här året har jag nog ingen lust att sakligt sammanfatta året som gått och tydligt pränta ner mål inför nästa. Dom brukar nämligen låta ungefär likadant år efter år och sen vips har det gått ett år till utan att mycket har hänt. Det känns nog egentligen som att jag redan haft en hel del tid att sammanfatta det här året i mitt huvud. Med tanke på hur dom senaste månaderna har sett ut så blir det nog naturligt så att det viktigaste för mig är min hälsa och att få tillbaka min energi igen. Tydligare mål än så tänkte jag inte sätta just nu.

Frukost

Bikinisäsong? Karaktär, någon? Suck.

Småbarnsföräldrar vs Vi Andra

Tycka vad man vill om bråket mellan Alex Schulman och Katrin angående om man får ta med barn och barnvagnar på caféer eller inte. Klart folk ska få fika var dom vill men jag kan ändå förstå delar av båda sidornas argument. Det som däremot gjorde mig riktigt irriterad var Malin Wollins krönika i Aftonbladet idag. Att anta att 'alla som störs av bebisar innerst inne längtar efter att bli befruktade' är inte bara korkat sagt utan ganska trångsynt också. Hur kommer det sig att alla småbarnsföräldrar utgår ifrån att deras val i livet är det som alla andra vill ha och drömmer om? Men jag antar att hon skulle säga att jag bara sitter här och önskar att jag blev befruktad. Omedelbart. Fan vad dumt!

Basilusker?

Jag vet inte vad som hände men plötsligt slog det till att alla blev sjuka samtidigt. Grisen är krasslig, Alfa är hängig, Peaches är hemma från jobbet och Lillan är genomförkyld och jobbar hemma. Kan inte låta bli att känna efter extra noga nu. Har jag kanske lite ont i halsen? Än så länge känner jag mig frisk och det är nog lättare att hålla sig undan när man inte är på smittsamma arbetsplatser. Krya på er allihop!

Det Där Om Skogen Och Alla Träd

Det kanske låter lättsamt och som om allt går enkelt nu. Så är det inte. Det är fortfarande motigt och hela det sista halvåret har varit ganska mycket uppförsbacke. Men trots det, just nu känns det som om det är lite nedför. Det låter klyschigt, men ibland känns det som om jag inte sett skogen för alla träd. Det där om att försöka för mycket, om att kämpa emot, istället för att stanna upp och känna doften av den skog som man faktiskt redan står i. Den där skogen som fanns där hela tiden.

Konsumtionsstopp - Igen

Det inte förrän jag verkligen anstränger mig för att ha konsumtionsstopp som jag märker hur svårt jag tycker att det är. Det finns liksom alltid nåt jag tycker att jag behöver, även om det är nåt litet. Jag menar mat och sånt köper jag så klart hur som helst. Men kanske att jag råkar gå förbi tex apoteket eller så och tycker att jag behöver nåt som jag egentligen klarar mig utan, eller blomsteraffären för att köpa ännu fler hyacinter. Och är det inte så att jag behöver en ny fin tröja eller kanske nya underkläder? Smink och krämer tycker jag nog alltid att jag behöver trots att jag har massor. Men nu, mitt i jul- och konsumtionstider tänkte jag försöka hålla igen ett tag. Får se hur länge det håller.

Bild lånad från The Packaging Source

Svinis

Det verkar vara rätt delade meningar om det här med vaccin eller inte. Jag tappade tråden och intresset lite där ett tag eftersom det tog så lång tid att få hit vaccinet. Kändes som det kvittade om jag tog den eller inte. Men, jag tog sprutan i alla fall nu tidigare i veckan. Kanske mest för att jag ska resa bort snart och det skulle kännas så snopet och trist att åka på nåt precis då. En hel del verkar ha blivit krassliga och febriga av vaccinet. Jag blev mest bara väldigt trött, var tung i hivudet ett par dagar och hade en rejält öm arm. Så nu är det är bara att hålla tummarna att jag inte åker på nåt annat skit.

Allt Ok?

Var på en julfest igår och jag blev nästan rörd över alla varma kramar och fina ord jag fick. Många jag mötte hade jag inte sett på flera månader men igår kände jag verkligen att jag hade varit närvarande i deras tankar. Att dom hade oroat sig och nu gav dom så mycket kärlek när vi äntligen sågs. Det var underbart. Pepp och stöd i massor. Kloka ord och fina tankar. Overklighetskänslan försvann lite och jag förstod att jag ändå i deras ögon var precis som vanligt fast det inte har känts så för mig på länge. Däremot har det blivit väldigt tydligt med alla artiga hälsningsritualer man håller på med. Varje gång någon kramas och käckt säger 'Allt bra med dig eller?' så ler jag och säger 'Absolut, du då?' och tänker på hur märkligt det blir att säga att jag mår bra när jag är där jag är.

Ständigt Detta Med Timing

Inte för att jag egentligen behöver påminna mig men på senaste tiden har det hänt en massa saker som om igen visar hur avgörande det är med timing. Ibland undrar jag hur det överhuvudtaget är möjligt att två personer ska synka i sin timing. För nu har det varit väldigt rörigt ett tag. Person X är kär i Y men Y vill egentligen träffa Z som i sin tur inte är särskilt intresserad. Både person A och B vill träffa Y men på grund av C och X så är det ingen idé. Ja herregud. Tur att jag ska åka bort snart.

Nike Challenge

Sen jag fick min nya iPod med sensor och skorna med Nike Plus system så är jag ute och går i skogen som aldrig förr. Tycka vad man vill om tävlingar och utmaningar men det verkar funka på mig. Om effekten dessutom blir att jag får bättre kondition och mår bättre så ser inte jag några nackdelar. Så idag blir det till att trotsa vädret och ge sig ut på en långpromenad, precis som igår.

Christmas Overload

Då har startskottet gått! Första advent är avklarad och det är fritt fram att släpa fram varenda glittrande kotte, julbock, girlang, julstjärna, grankrans, polkagris och pepparkakshjärta. Töm förråden och ös på med hyacinter klädda med mjuk mossa, skålar med nötter och mandariner, segt knäck och fluffiga saffransbröd. Jag tänkte inte ta fram hela artilleriet i år som sagt men jag är glad att det finns folk som försvarar julen med hull och hår. Var hemma hos Tessie på adventsfika idag och hennes sambo är nog en av dom största julentusiaster jag har mött. Ingen kunde vila innan fönstrena var spröjsade med julsnö på sprayburk. Underbart! Precis som det ska vara. Nu är det jul igen.

Lugn Som En Filbunke?

Har nog äntligen insett att det jag gjort är kämpat emot när det som förmodligen hjälper är att ge efter. Så nu är det tillbaka till ruta ett och byta strategi. Lättare sagt än gjort för en sån som mig tyvärr. Men jag ska sluta försöka, sluta kämpa, sluta sträva och bara acceptera. Vila vila och ta dagen som den kommer. Det tog bara fem månader att komma fram till det..

Babylove

Igår var jag hemma hos Råttan och gosade med hennes lilla prinsessa som är si så där en månad nu. Hon växer så det knakar förstås men man är inte så stor i den åldern. Söt är hon så klart, som godis, även om hon både fiser och rapar som en hel karl. Dreamhouse har ju också fått en liten prinsessa alldeles nyss (det kryllar av dom just nu) och så fort det finns tid och ork så tänkte jag ta mig ut till deras juldekorerade hus och få mig lite mer babylove framför brasan. Doften hörni. Doften. På toppen av huvudet. Där det är så där fjunigt.

Hyacinter och Stjärnor

Jag kommer att missa själva julen i år så därför är det dags att tjuvstarta lite redan nu. Men det är faktiskt första advent på söndag så allt för tidigt kan man nog inte säga att det är. Det står redan fina krukor med hyacinter och grön mossa i köksfönstret och idag tänkte jag inhandla fler julblommor. Adventsljusstaken ska tas fram och dammas av och om jag får till det så är planen att baka lussekatter till på söndag också. Fram med glitter och röda rosetter igen. Julkort och julpyssel. Och minst ett julbord är bokat. Dags för lite julstämning!

Stolthet

Det har varit en del bloggande om tacksamhet från min sida. Jag känner nu att jag nog vill utöka tacksamhetstänket och lägga till även stolthet. Kanske inte stolthet över prestationer och sånt så mycket utan mer stolthet över hur man lever sitt liv och hur man är som person. Hur sann man är mot sig själv och hur nära man är att leva som den person man vill vara. En person som är ärlig, ödmjuk och respektfull både mot sig själv och andra eller vilka egenskaper man nu värderar hos sig själv. Så jag börjar idag och är glad att jag pratade med en vän om saker jag funderat över länge. Jag känner mig lite lättare till sinnes och hoppas att hon gör det också. Ett steg på vägen mot stolthet, respekt och ärlighet.

Det Som Blir Blir

I hela mitt liv har jag strävat efter att lära mig att släppa taget. Ge efter. Låta saker bli som dom blir. Lita på att det ordnar sig. Att det finns en ordning, en mening och allt är precis som det ska. Även om det ibland är tungt. Det är jätte svårt. Jag tycker det i alla fall. För mig är det istället mycket undrande, ältande och diskuterande. Tänk om, undrar om det hade kunnat vara annorlunda, varför är det så här...Tankarna flockas i huvudet. Men ibland hittar jag den, även om det är för korta stunder. Sinnesron. Att bara kunna vila i nuet. Att allt är bra som det är. Att det ordnar sig. Att våga släppa taget.

Fredagsmys

Ok, inte världens bästa vecka det här men det hjälper onekligen att ta hand om sig. Sova ordentligt, prata med sina kloka vänner och inte rusa i väg i tankarna och drabbas av hopplöshet. Försöka fyllas av tacksamhet, värme och tilltro. Tålamod och tilltro. Sakta ner lite grann och låta saker ta tid. Jag är helt klart inte så bra på tålamod...Det ligger liksom inte riktigt för mig. Men jag försöker påminna mig om att det handlar om att ta en dag i taget och idag är det fredag. Det blir en svensk Svenssonklassiker med tacos och fredagsmys.

Kurbad

Jag älskar elevbehandlingar. Visst är det inte lika lyxigt som att gå på tex Sturebadet men å andra sidan gör priset att man kan gå så mycket oftare! Dessutom bor jag precis i närheten av ett ställe där jag kan få SPA behandlingar. Passade på att boka in mig i nästa vecka. Hur känns det här tycker ni...Jag tycker att det känns toppen.

En härlig behandling med det lilla extra. Börjar med kroppspeeling som avlägsnar döda hudceller och banar väg för örterna /mineralerna eller algerna i kurbadet och ökar dess effekt. Du väljer mellan mineralbad, thalassobad eller 1 av 3 örtbad. Badet väljer du tillsammans med terapeuten som kommer att presentera de olika badens effekter och egenskaper för dig. Medan du njuter av badet ges en ansiktsrengörning, ansiktsmask och en avstressande ansiktsmassage. Kuren avslutas med en mjukgörande bodyspray. Huden är nu mjuk och len och du har samlat ny energi för resten av dagen. (ca. 55 min)

Nya Marker?

Eftersom det visade sig att jag hade rätt angående mina onda aningar så är det tillbaka till nätdejting igen. Hade övergivit det för ett tag när det dök upp en person men nu är det inget mer med det. Kanske att jag ska byta forum nu? Prova nya vägar och kanske nya siter helt enkelt.

Total Förvirring

Vilken konstig helg det har varit! Det blev inte alls dom där kramarna och fina orden och lugnet jag hade hoppats på. På många sätt blev det bra ändå men ändå fullt av onda aningar som visade sig bestå av mest missförstånd och massor av tankar om framtid och livet snurrande konstant i huvudet. Det bara tuggar på. Hoppas att nästa vecka bringar lite mer klarhet i situationer och i alla mina tankar. Så här förvirrad var det väldigt längesen jag var. Undrar vart allt detta kommer att ta vägen. Tio tusen spänn för att få veta vad jag kommer att känna och göra och tänka och tycka om ett år. Men nej, inga spådamer eller annat mysko...

Onda Aningar

Det här med intuition är märkligt. Helt plötsligt känner man bara något på sig. Det finns egentligen inget som har hänt eller något tydligt att ta på men det är som om energier har ändrats och allt känns annorlunda. Sedan några dagar har jag haft onda aningar nu och jag börjar tro att jag har rätt. Men visst, alla ens onda aningar slår inte in. Ibland tror man helt fel. Men jag är skeptisk...

Helrenovering

Tog tag i lite saker och passade på att klippa mig och måla naglarna. Inte mycket till åtgärd kanske men lite bättre blev det nog. Och nu är det fredag och äntligen tid att träffa tjejerna hemma hos Kickan. Det ska bli härligt. Jag behöver lite tjejsnack. Hoppas på en bra och ljus helg med mycket kramar och snälla ord.

Blå

Till skillnad från Kunken är jag inte blå till klädseln utan till sinnet. Vet inte vad jag ska skriva utan att sprida depp och ledsenhet omkring mig just nu. Och det har hållit i sig ett tag tyvärr. Jag har förstått och märkt att det går upp och ner i den här processen men det gör det inte mindre jobbigt. Vill vara frisk nu faktiskt.

Bikinisäsong

Har till min stora fasa insett att jag inom kort ska visa upp min höstbleka och smått otränade kropp i bikini...Jag var liksom inte riktigt redo för det. Men som tur är känner jag ingen där borta och jag får väl gömma mig under en plam eller nåt. Men kanske bäst ändå att kila och träna nu...

Under En Palm

Tack för svaren i enkätfrågan! De allra flesta sa att julen spenderas hemma. Och visst är julen en tid för släkt och vänner. Men det här året har varit ett så väldigt märkligt år och inga vanliga, regler gäller. Så jag går emot majoriteten och kommer sätta mig under en vajande palm i år. Kritvit sand och kristallklart vatten. Det ska bli helt underbart!

WTF!

Hahahahahaha, hade tänkt skriva nåt helt annat men kan inte låta bli att skriva om en äcklig barnincident jag med nu när både Latja och Douglas varit inne på det spåret. Det var för några år sen och jag och ett par tjejkompisar skulle fika på ett café i Hornstull. Det var ett ganska litet ställe men det var sommar så vi tänkte sätta oss på uteserveringen där det fanns några lediga bord. Precis bredvid vårt bord sitter det ett par med ett barn. Barnet var kanske nånstans närmare två, svårt att säga, men han sprang runt och levde rövare i en klassisk Pippi Långström tröja från 70talet. Föräldrarna verkade överlag väldigt mycket Söder och precis när jag skulle slå mig ner och ska ställa ner min väska på marken bredvid säger mamman: 'akta så att du inte ställer väskan i pölen där. Det är ingen fara men det är barnkiss'. WTF!! Hon sa det på ett sätt som att 'det är ju bara lite barnkiss och det är inte äckligt'. Observera att det fanns toalett inne på cafét och om barnet av någon anledning inte kunde gå in (varför inte?) så fanns det ett träd och några buskar rakt över gatan. Men nej då, dom hade låtit barnet ställa sig och kissa precis vid bordsbenet på bordet bredvid på uteserveringen och sen inte ens försökt att skölja av det med vatten eller göra någonting. Dom satt lugnt och fikade vid sitt bord och sa bara lite stillsamt att jag kanske inte borde sätta väskan i det men det var ju bara barnkiss. Vad är det för fel på folk?!

Inga Tankar Om Babyblues Alls?

Men hörrni, var det alltså ingen, INGEN, som hade några tankar om mitt inlägg om familjeliv och barn och vad det är man strävar efter i livet nedan? Jag är ju uppriktigt nyfiken och intresserad men inte en enda liten gnutta feedback alltså? Kom igen nu, ge mig lite svar på tal. Och tack It's Gonna Be Fine för länken till det här mkt kommenterade blogginlägget som väcker en del tankar. Där finns kommentarer som 'Utan barn är livet meningslöst tyvärr är det bara så enkelt...annars går man allena i livet ut i tomrummet' och 'Det är fåfängt att inbilla sig att man kan vinna mot sina egna gener, utan barn är du förprogrammerad att vara deprimerad' men också 'Jag har allt det där, tillåmed jeansen, och har dessutom nyss fått diskbråck. tacka fan för att man känner sig lite risig' och 'Vilken fantastisk sista insikt med att det inte finns något alls att se fram emot, förstår exakt vad du menar och instämmer till fullo!'.

Hembakad Hallonpaj

Tack fina ni för alla varma ord igår! Dom behövdes verkligen. Och kan ni tänka er att det fanns en vänlig själ som tog saken i egna händer och ställde sig och bakade hallonpaj till mig. Då kan man ju inte bli annat än glad. Nej, precis som Marcus säger nedan. Det finns bra dagar och dåliga dagar och man kanske inte alltid behöver dra så stora växlar på dom dåliga dagarna. Dom kan få vara där ibland för dom kommer komma. Och det är bara att inse att den här processen jag är inne i svänger fram och tillbaka. Surt, men så är det.

Bild lånad från Tasteline

Orkar Inte

Fy fan. Hatar allt. Hatar att jobba deltid. Hatar vädret och kylan. Är skittrött på kaoset i lägenheten. Skulle vilja göra om hela mig. Skulle bara vilja sälja rubb och stubb och dra. Bort bara. Så jävla trött på allt. Orkar inte mer nu.

Babyblues

Det finns en hel del barn omkring mig just nu. Det har det i och för sig gjort rätt länge men just nu är det en hel drös med nykläckta som tillkommit. Söta som små godisbitar är dom förstås. Kanske särskilt dom minsmå identiska tvillingflickorna Zeta satt till världen men alla dom andra är också bedårande. Därför kunde man tro att det skulle vara total babylycka även hos mig och jag att jag borde sitta här och längta efter en allldes egen. Eller? Jag vet inte varför, men tvärtom har jag drabbats av en slags omvänd babyblues där jag undrar vart allt är på väg och vad det egentligen är man strävar efter. För mitt i all den här babylyckan har jag också en hel del av motsatsen runt omkring mig. Det är allt ifrån separationer och skilsmässor till sexlösa äktenskap, otrohet, män som vägrar betala underhåll till sina barn, ekonomiska bekymmer, problem med dagisplatser, problem med boende och rena kroppsliga problem i form av förlossningsskador och depressioner. Många föräldrar pratar trött om den eviga kampen mot disken, tvätten, det dåliga samvetet över att låta barnen vara så länge på dagis, att inte ha råd att gå ner på deltid för att få det att gå ihop, ensamstående föräldrar som aldrig har en sekund över till sig själva, handling, städning, evig skjutsning till fritidsaktiviteter och ångest över att inte ha pengar till julklappar. Jag vet inte, jag tror att jag behöver lite ärlig härlig föräldrarglädje för att fatta allt det här. Det verkar inte räcka med det där om att man inte förstår meningen med livet förrän man ser in i ögonen på sitt nyfödda barn...

Kravlistor

Det har bloggats en hel del om krav och kravlistor på senaste. Det kanske är ordet krav folk hänger upp sig på ibland men nog är det väl så att vi alla har mer eller mindre krav på en partner för att ens bli intresserade eller vilja ingå en seriös relation? Visst kan man bortse från en hel del om det finns stark fysisk attraktion men om allt för många av kraven faller så går den typen av relation sällan vidare och blir något mer långvarigt och seriöst. I alla fall är det mina erfarenheter.

Hur kravlistorna ser ut är säkert väldigt olika från person till person och beror kanske en hel del på vad man upplevt tidigare i livet och i andra relationer som inte fungerat. För min del handlar det bland annat om ärlighet, en vilja att faktiskt inleda och utveckla en långvarig och seriös relation, kommunikationsförmåga, humor, nyfikenhet och en positiv grundinställning till livet trots att livet kan vara svårt ibland, social förmåga, bra kontakt med vänner och familj, ordning på grejer och pengar och någon som låter mig vara som jag är och som jag kan vara helt mig själv med. Jag vet inte vad ni tycker men i mina ögon är det inte några orimliga krav på någon man ska leva med en stor del av livet.

Vig Som Ett Kylskåp

Tänk att det ska vara så svårt att bestämma sig för vilket kylskåp jag ska köpa. Det är ett jäkla kylskåp! Huvudsaken är att det är större än det jag har och att det fungerar. Men tydligen ska jag vara velig så än har jag inte klippt till. Men det lutar åt den här skönheten från Cylinda. Och appropå kylskåp. Jag vet att jag är medelålders nu och inte ung och vig som en gasell som jag var tidigare (hmm..) men är det bara jag som är stel som en pinne när jag vaknar? Ojar mig och har ont i ryggen. Inte förrän jag varit uppe en liten stund så börjar jag känna mig normal igen. Eller är det helt enkelt så att jag har en obekväm säng? Den kanske är för hård, eller tvärtom för mjuk? Eller så är det så här det är helt enkelt. På mornarna är jag som en pensionär.

Det Måste Bli Värre Innan Det Blir Bättre, typ?

Ok, den här nya energin och min vilja att plötsligt göra nåt åt sakerna i min lägenhet har hittills bara lett till att det ser ut som om jag är nyinflyttad. Det är saker överallt och rörigt som fan. Hål i väggen och smutsigt på golvet. Jag undrar lite varför jag var tvungen att dra igång det här. Allt var ju klart. Allt hade sin bestämda plats och tavlorna hängde rakt. Men nu. Nu vet jag inte vad det ska bli av allt. Men det kanske är så. Att det måste bli värre innan det blir bättre. Att den här röran till slut kommer att falla på plats och bli till något bättre än vad det var innan. Att förändring först ser ut som kaos men klarnar med tiden? Jag hoppas det.

The Hungersite

I samma andetag som jag säger konsumtionsstopp påminns jag än en gång om vilket överflöd jag och vi andra i Sverige och västvärlden har. Precis som i mitten av åttiotalet är Etiopien drabbat av torka och svält. Sex miljoner människor riskerar akut undernäring. Om man inte redan är med i någon organisation eller t e x som fadder så är nätet fyllt av siter där du bara genom att klicka kan hjälpa svältande världen över. Använd till exempel The hungersite som din startsida och klicka varje dag. Andra siter där du kan hjälpa till genom att klicka är tex Hungry Children och One Click One Meal.

Fix och Trix

Den där kursen jag var på har peppat mig att ta tag i saker som legat länge. Grejer jag tänkt att göra men inte kommit mig för och grejer jag stört mig på hemma i lägenheten. Så nu har jag börjat fixa och trixa! Jag har skruvat ner den stora hyllan i hallen (stora hål i väggen nu dock så det blev ännu mer projekt i form av spackel och målning som följd..) som jag stört mig på i alla evighet och den är nu utlagd ut Blocket (älskar Blocket!), jag har beställt ett nytt fint skåp till sovrummet som jag gått och spanat på i säkert ett år eller mer. Rensar också ur gamla skåp och lådor efter grejer som bara samlar dålig energi. Ni vet, presenter man kanske har fått men som man vet att man aldrig kommer att använda men har kvar av dåligt samvete och skuld. Kläder man egentligen inte gillar eller som är för små (kanske kan jag komma i dom igen om jag bara går ner dom där fem kilona ni vet...) Gamla papper och böcker som jag skänkt till biblioteket. Jag är en riktigt hamster. Jag samlar på massa saker. Drunknar i saker till slut. Och jag brukar ändå rensa ganska ofta men det kommer ju alltid nya grejer. Jag borde inför konsumtionsstopp snart igen. Feng Shui!

Fredagsmeditation

Snart är det inte långt kvar förrän jag byter ut mina sidentoppar mot ekologisk bomull och kaftan...Blir vegetarian och lär mig sanskrit. Odlar egna groddar och klingar i små klockor. Men tills dess så nöjer jag mig med Deva Premal och en fredagsmeditation.

Medelålders?

Jag har fortfarande inte fått något paket. Eller jo, söta Magica skickade skumtomtar (jag älskar skumtomtar..) och jag har fått massa fina blommor. Men inga paket med omslagspapper och snören. Borde kanske inte spela någon roll i min ålder men jag kommer nog alltid att vara liten inuti. Jag gillar paket. Men det blir väl så när man blir äldre och vuxen. Jag kan köpa det jag behöver själv. Och hur medelålders är det inte att det jag vill ha mest av allt är ett nytt kylskåp. Haha, osexigt men sant.

Äldre Än Igår

Det kändes som en vanlig kväll igår (utom att jag var extra trött) men när jag vaknade i morse var jag helt plötsligt äldre. Ett helt år äldre. På ett sätt så är det en otrolig timing att jag fyller år just nu. Precis nu när jag börjar jobba och efter allt jag gått igenom i sommar. Efter kursen jag var på förra veckan så känns det symboliskt att liksom börja på ny kula och nytt år just nu. Jag ser fram emot det här levnadsåret! Det kommer säkert att hända en massa spännande saker. Jag vet i alla fall att jag ska leva ännu mer kärleksfullt, nära och öppet.

Bild lånad från cardsunlimited.com

Stanna i Bubblan

Jag vill ju så gärna stanna i den här lyckobubblan som jag kom in i förra veckan. Den som är fylld av varm, lugn och trygg kärlek. Och trots att vardagen började om igen idag och jag hade min första arbetsdag på otroligt länge så känns det som om en del av känslan dröjer sig kvar. Jag ska göra allt jag kan för att hålla fast vid den känslan och att hitta tillbaka till den när den börjar försvinna. Det finns en massa knep att ta till så jag får påminna mig om dom. Men tänk vad jobbigt det kan vara. Att bara vistas på sin arbetsplats ett par timmar. Jag måste vila hela kvällen nu.

Att Bara Vara

Hemma igen och lycklig i hela kroppen. Så här fylld av kärlek, lugn, lycklig, varm och avslappnad kan jag inte ens minnas när jag var sist. Dom här dagarna har känts som flera veckor och jag tror och hoppas att det jag varit med om kommer att ha en stor inverkan på mitt liv. Nu vet jag i alla fall mer vart jag vill i framtiden och hur jag vill leva.

Trots ett på pappret bra liv med familj, kanske barn, god ekonomi, fina hus eller stora bilar verkar det som om många av oss söker något mer i livet. Något annat, något större, sannare. Det finns nog många som känner att all konsumtion och jakt efter mer saker, pengar, prestige eller vad det nu kan vara oftast bara ger mer stress och tomhet. Människor fastnar i ett ekorrhjul utan att veta hur man hoppar av. Det finns kanske en känsla av att vilja något mer med livet än att bara jobba och stressa, en längtan efter något annat men man vet inte var man ska börja. Jag är innerligt glad att jag har hittat ett underbart ställe att börja på och det ligger inte mer än några timmar hemifrån. Bara en liten bit utanför Rättvik faktiskt och det heter Baravara.

Eftersom vi alla har olika anledningar till att vilja göra förändringar i våra liv går det inte att ge tips eller råd från den här erfarenheten. Alla har sina skäl och gör sin egen resa och val i livet. Det går inte heller att beskriva eller berätta hur allt går till eller vad exakt man gör där jag var. Men för min egen del kan jag säga att det förmodligen är några av dom mest välinvestrade pengarna någonsin.

Bild lånad från Baravara

Kysst Av Spriten

Allt för många av oss har problem med alkohol. Eller känner nån som har. Eller har växt upp med nån som har. Det är svårt att prata om många gånger och även hos den som ligger väldigt illa till är förnekelsen stor. Det hör liksom till bilden. Att ta upp det många gånger känsliga ämnet alkohol och skildra människor som själva förlorat allt och kommit tillbaka, människor som osminkat och ärligt berättar om hur familjen har krossats, ekonomin gått i bitar och vännerna försvunnit är därför viktigt och många gånger samtidigt sorgligt som inspirerande. Jag tycker om SVTs program 'Kysst Av Spriten' som går på måndagar. Alkoholism skildras på ett nära sätt utan att vara vare sig alltför dömande eller ytligt informativt. Om ni har någon koppling till alla dom problemen som en för hög alkoholkonsumtion eller ett missbruk kan ge så se det.

Mot Dom Djupa Skogarna...

Jag packar idag. Ska ge mig ut på en liten resa den här veckan så det blir nog inte mycket bloggande. Tror att det är dataförbud där borta. Ser verkligen fram emot den här resan! Är nästan lite förvånad över att jag inte är mer nervös än vad jag är men det kan hända att det byggs på under dagen. Kan inte berätta så mycket nu men skriver mer om allt det här senare när jag är hemma igen...

Att Inte Vara För På

Har ganska nyligen upplevt skillnaden mellan när folk (killar alltså) säger att dom inte vill vara 'för på' till att inse att dom helt enkelt är fega, blyga och såna som inte tar initiativ. Visst kan det vara bra att inte vara för på. Särskilt i början. Det kan ju skrämma bort vem som helst. Så klart inte bra att framstå som efterhängsen eller desperat. Men oavsett vad vi alla tycker om 'spelet' och det här som jag anser till viss del behöver finnas i början (till viss del, håll alla arga kommentarer..) så måste man ju till slut visa lite mod, lite initiativ och lite framåtanda. Visa vad man vill, ta vad man vill ha och stå för vad man gillar och att man är intesserad. Det tycker jag i alla fall. Annars tappar du i alla fall mitt intresse och allt rinner ut i sanden.

Hipp Hipp Hurra Hurra!

Hmm, känns som om jag undanhåller en hel del information just nu men va tusan. Man kan väl få vara lite hemlig ibland...Hur som helst så är det många fina som jag bryr mig om som fyller år här i krokarna. Bland annat min kära bror som blir ett aktningsvärt år äldre just precis idag. Hipp hipp hurra!

Hösten Blir Röd

Ser så mycket fram emot nya albumet med Kent. Det är inte långt kvar tills det släpps nu. Det kommer att färga hela hösten röd.

Bild lånad från Kent.nu

Inte Bara Framåt

Tyckte väl att jag känt mig väl pigg och glad. Sen dök det upp ett litet bakslag och idag är jag noga nerbäddad i soffan med raggsockor och allt. Försöker att inte dra för stora växlar på bakslag. Det blir så ibland bara och till största delen går det ju framåt. Hurra för det! Tror dock att jag får ta större hänsyn till min stackars kropp och dra ner lite grann på tempot.

Friendly Weekend!

Det är värst vad jag är vänskaplig nu för tiden. Nästan hela tiden. Med alla möjliga. Väldigt trevligt är det! Faktiskt. Och ikväll blir det ännu mer underbar vänskaplighet. Ser så mycket fram emot att få krama lite på Kickan och Grodan! Äntligen. Kanske är det så att den nya hypnotiserade versionen av mig är lite gladare i alla fall? Med tanke på min situation dom senaste månaderna så är jag himla glad och tacksam för så mycket saker som jag tidigare tagit för givna. Att kunna åka tunnelbana igen till exempel. Låter simpelt men herregud, fantastiskt. Kan äntligen röra mig ganska obehindrat i trafik och bland folk. Och nu har jag även förvandlats till nåldyna efter en intensiv session akupunktur igår. Den där lilla kinesiska mannen verkade vara djävulen själv!

Cinnabons

Jag vet inte riktigt vad som hände med the new and improved Sussi efter hypnosen. Tror att det blev lite mycket påfrestningar den här veckan överlag. Så jag är som vanligt inte i balans. Det går visserligen framåt och jag försöker verkligen att inte ta så hårt på bakslagen. Det kanske krävs lite mer tid helt enkelt. Tid och tålamod. Därför är det tur att det är kanelbullensdag på söndag. Så att jag får ägna mig lite åt att äta godsaker. Helst skulle jag vilja ta mig tid att baka själv. Såna där riktigt maffiga, amerikanska jättebullar med glasyr. Som dom har på Cinnabon i USA om ni varit där och köpt bullar någon gång. Dom är stora som kastruller så det är kanske inget för dom som är oroliga för vikten men otroligt goda!

Bild lånad från Cinnabon.com

Hypnotiserad Version Av Mig

Det här har varit en spännande dag på alla möjliga sätt och vis. Det började redan på morgonen med att jag blev hypnotiserad. På riktigt alltså. Av en riktig hypnotisör. Härligt var det. Inte konstigt på något vis. Och inte flummigt. Bara härligt. Och trots att jag är klarvaken nu så här långt senare så känns det fortfarande lite i kroppen. Som en skön känsla som sitter kvar. Och ett strålande humör! Nu får tiden utvisa om det kommer att ge någon effekt. Om jag kommer att bli new and improved. Sussi 2.0.

Bild lånad från Hypnos.nu

Att Komma Till Skott

Men gud så irriterande. Behöver boka tågbiljetter och har kollat upp avgångar ett tag. Vet precis vilka tider jag ska åka och biljetterna var jätte billiga. Av någon anledning har jag gått och dragit på att boka dom så när jag gjorde det idag hade dom hunnit bli mycket dyrare. Typiskt. Fanns egentligen ingen anledning att jag inte bokade på en gång när jag såg dom först. Well well. Det finns för övrigt en annan person som aldrig verkar komma till skott och det håller på att göra mig galen just nu. Hur länge kan man vänta på rätt tillfälle liksom?

När Man Vet Så Vet Man

Det händer mig titt som tätt att jag tror att jag inte vet och att jag vänder och vrider på saker. Å ena sidan och å andra sidan...argument för och emot. Men saken är den att när det väl kommer till kritan så verkar det liksom som att man faktiskt vet. Att man innerst inne vet och har gjort det hela tiden. För om man behöver ifrågasätta så mycket och undra så mycket och fundera så mycket så tror jag nog inte att det är rätt. För när det känns bra så vet man. Det gäller allt från relationer till vänner, goda eller dåliga energier eller ekonomiska beslut. Låter kanske kryptiskt, jag förstår det. Men jag fick nyligen ett konkret bevis på hur enkelt saker kan vara när man vet. För då vet man liksom.

In Treatment

Har äntligen kollat klart på hela första säsongen av In Treatment. Kommer nog nästan få lite abstinens nu när jag inte kommer se och höra Gabriel Byrnes trygga stämma varje dag. Jag tycker att de allra flesta TV serier gör sig bäst i boxform och särskilt den här. Annars tappar man lätt lite tråden mellan gångerna. Jag tycker att den blev bättre och bättre för varje avsnitt och ser fram emot att se nästa säsong. Men det kanske är för att jag själv känner mig lite in treatment för tillfället..

Höstkänslor

Förra veckan var ju helt fantastisk! Blå himmel och strålande sol. Och varmt och skönt. Jätte härligt. Men igår började det att regna och nu känns det som om hösten kryper närmare. Jag har redan börjat känna mig frussen inomhus och släpat fram varma sockor. Och nu kommer det bara att bli kallare...Och mörkare...Sverige är egentligen inte anpassat för min kroppstemperatur känner jag.

GI dags

Vi får se hur länge det här håller...Har ju suttit hemma och ätit (tröstätit?) alldeles för mycket ganska länge nu och livet känns ju inte direkt roligare om man dessutom inte kommer i sina kläder. Så nu tänka jag att jag skulle prova lite GI ett tag. Det har funkat rätt så bra i ett par dagar så jag hoppas att jag orkar fortsätta lite längre. Det finns ju massor av goda recept så det går ju ingen nöd på mig direkt. Idag blir det nog rödbetor med fetaost och rostade pinjenötter. Det är inte fy skam tycker jag. Och igår blev det thaikyckling med gul curry och färska grönsaker. Bara jag håller mig borta från alla mackor ett litet tag...

Bild lånad från Recept.nu/Tv4

Spendera Mera

Ok, jag köpte typ världens dyraste jacka idag. Och sen köpte jag en till. Jag vet inte vad det är med mig men nu ligger dom här hemma på sängen och förmodligen kommer jag inte behålla någon av dom. Eller jo, kanske den ena. Som inte var lika dyr som en flygbiljett till Miami. Vad känns viktigast liksom. Snygga kläder är jätte kul men just i det här läget vill jag nog hellre ligga på South Beach och känna sanden mellan tårna.

Anna Anka Om Svenska Kvinnor

Ok, läs detta alla ni svenska män. Om att ni tydligen är pinsamma och patetiska. Och att alla svenska fruar blir tjocka och tragiska så fort dom hittar en man. Att det inte är konstigt att männen skiljer sig. Tänk vad bra allt skulle bli om vi alla levde som Fru Anka. Eller...? Hmm...

Läs själv.

Medveten Närvaro

Nu när jag ska programmera om mig så ska jag få lära mig att leva mer medvetet. Att stanna upp, känna efter, lukta, smaka, vila, andas och se. Det ska bli spännande och jag hoppas att jag kan mota min gamla vanliga rastlöshet lite i grind och att jag hittar nya verktyg och metoder för att hitta lugn och närvaro. Även om Mindfulness känns lite av ett modeord just nu så kan det nog passa mig utmärkt.

Imogen Heap

Äntligen är Imogen Heaps nya album 'Ellipse' ute! Älskar hennes musik och rösten är otrolig. Jag fastnade för henne när Frou Frou plattan kom 2002 men älskar soloplattorna också. Här är videon för First Train Home.

Glimtar Av Ljuset i Tunneln

Jag tror att det finns hopp nu. Det är små saker som händer som gör att det går framåt. Blir så glad när jag en dag kan göra lite mer och orka lite mer. Känner igen mig själv lite mer då. Och det var på tiden tycker jag att det började synas små glimtar av ljuset i tunneln. Kanske har det inte gått så lång tid men det behövdes lite uppmuntran för mig. Det gör mig glad och tacksam men också försiktigt och rädd. Måste vara rädd om det jag har och ta det lugnt.

Detta Med Att Ta Ställning

Jag har säkert skrivit om det här förut men det kom upp på tapet igen nyligen och jag blir faktiskt ganska trött. Det är jätte bra att varje individ kan göra val och att man kan påverka sin egen ekonomi och en massa andra saker. Jag brukar dessutom inte ha några problem med att söka information, jämföra och ändra saker efterhand. Men ibland blir det lite övermäktigt. Man ska ju ta ställning till precis allt hela tiden. Nu sist var det min personliga bankman som mailade och frågade om vi inte skulle ta ett möte. Visst, jätte bra. Men just nu är jag inte riktigt i fas för att ta ställning till var jag vill placera mina pensionspengar, vilka fonder som känns bäst för mig, om jag vill binda något långsiktigt sparande till lite högre ränta men då måste öppna ett annat konto, om jag vill satsa på hög risk som kan ge större avkastning eller inte och tusen andra saker. Och det är ju inte nog med det. Det ska tas ställning till elbolag, telebolag, kabeltv kanaler, prenumerationer, träningskort och allt annat i evinnerlighet. Och alla butiker som frågar om man vill bli medlem för att få ta del av deras kundrabatter och alla reklammail man får när man väl signat upp sig på nyhetsbrev. Nej, just nu vill jag fan inte ta ställning till nånting. Jag vill knappt välja vad jag ska äta till middag. Kan man inte bara få vara lite ibland.

Men Störst Av Allt Är Kärleken

Stor, äkta kärlek på riktigt sprider sig som ringar på vattnet på något sätt. Jag märkte nyligen att den inte verkar ge mig det där avundsjuka 'varför-händer-det-aldrig-mig' hålet i magen som jag annars kan få ibland. Istället inger den trygghet och hopp. En glädje för att den finns. För allt det fina och sunda och underbara. Och hopp för att den kommer finnas där ute för mig också den dagen när det blir dags. Och det visade sig att det var fler än Grodan och Kickan som funnit den och det ger en alldeles underbar start på hösten.

Nytt Bänkpapper

Det är något visst med hösten ändå. Jag är frusen av mig så egentligen är sommaren min favorittid men precis som efter nyår så är det en viss känsla av nystart när sommaren är över. Man får liksom börja om igen och ändra på det där man inte gillade. Gör om, gör rätt. Kommer ni ihåg när man var liten och skulle börja skolan efter sommaren? Man gick och köpte nya pennor och nytt bänkpapper att klä in både bänk och böcker i. Det är lite så det känns nu. Lite ny förväntan, lite nyfikenhet, lite nystart. Dags för nytt bänkpapper.

Kickan + Grodan = Sant

Dagen D idag! Blå himmel så långt ögat når. Idag gifter dom sig, Kickan och Grodan. Det ska bli så härligt att få dela den dagen med dom. Och att träffa alla vännerna som jag inte sett på ett tag. Nu ska det fixas långa blonda lockar (som kommer blåsa bort innan jag kommer dit), mörkröda tånaglar, svarta långa ögonfransar och glittrande läppar. Höga klackar och puffig klänning. Åh vad det ska bli roligt!

Fredagsgodis!

Vilken dag det har varit. Jag är helt utmattad nu. Fattar inte hur jag ska få kraft nog att gå på bröllop i morgon men får vila vila vila. Hade möte med en av mina medicinmän tidigare idag. Så skönt att ha det avklarat. Och det gick bra också. Jag som var så himla nervös och stressad innan. Nu är det dags att ta igen sig och som en perfekt liten överraskning fick jag presenter från NY levererat till dörren! Mitt favoritgodis, cleareyes, carmex och Love Spell. Allt förpackat i en alldeles perfekt rosa Victoria's Secret påse. Ibland krävs det inte så mycket för att bli väldans glad.

Facebookstress

Det är ganska intressant att märka vad som stressar en. I min situation är det nästan som en hemläxa, det här att utreda vad som ger energi och vad som tar. Vad som stressar och vad som lugnar. I vissa fall är det inte alls som jag trodde att det skulle vara. Visst kommer vad som stressar och inte att förändras med tiden, kroppen reagerar ju rätt så speciellt just nu vad det verkar. Men ändå. Man hade ju tex kunna tro att det var lugnande att lägga sig på kvällen och läsa en bok. Inte för mig. Och man hade kunnat tro att det var skönt att prata i telefon en stund med en kompis. Kan det absolut vara men det stressar. Och att vara ute på internet, kolla mail och surfa, stressar massor och det gör mig lite irriterad. Och i topp vad det gäller stressfaktorer på internet ligger Facebook. Borde undvika den sidan helt och hållet ett tag egentligen.

Skype

När vi ändå är inne på konton som jag inte skaffat mig så kom jag att tänka på Skype. Ännu ett sätt att få tag på mig och änne ett ställe att kolla. Men det vore ju lite bra att prata med mina vänner i Asien och jag behöver ju inte kolla så ofta? Kanske ska jag skaffa mig ett litet Skypekonto ändå.

MSN - pros and cons?

Senaste veckorna har massor av folk frågat om vi inte kan chatta på MSN (så klart har det ett samband med min nya hobby). Det är möjligt att jag lever på stenåldern eller helt enkelt är för gammal. Men jag har än så länge haft lite motstånd mot att skaffa mig ett konto. Särskilt nu när jag jobbar med att ta det så lugnt som möjligt. För jag tycker redan att det finns tusen sätt att få tag på mig (facebook, mail, mobil etc) och att registrera sig på ännu ett ställe skulle bara bli ett till grej jag behöver kolla och till kontaktväg där jag är tillgänglig och uppkopplad. Känns liksom bara bökigt...Men eftersom ni alla andra (tydligen) använder denna förträffliga tjänst så kan ni väl höra av er med lite åsikter. Ska jag fortsätta stå emot eller är det så att jag borde kapitulera och ge med mig?

Barn Eller Inte?

Min nya hobby har uppmärksammat mig på en sak. Det visar sig att jag helst inte, om jag får välja och just här får jag ju det, vill träffa någon som har barn sen tidigare. Det visste jag nog redan innan men det blir så tydligt nu. Det finns så klart både för- och nackdelar med någon som har barn sen tidigare men jag tycks ha någon romantiserad inställning om att om och när jag skaffar familj så ska det helst vara första gången för båda. Nu kan det ju hända att jag väljer bort en massa trevliga, härliga och kloka killar bara för att jag ser att dom har barn. Innan jag ens har gett dom en chans. Men om man ska gå på magkänsla så är det så jag känner. Men det kanske är orättvist.

Energitjuvar

Det är många som ger mig goda råd just nu och det uppskattas förstås. I lagom dos. En sak som många säger är att jag just nu bara ska göra det som gör mig lugn och får mig att må bra och undvika det som stressar mig och som får mig att må dåligt. Det låter självklart kanske men jag har tidigare, sen länge kört över mina gränser, magkänsla och ork vilket gjorde att jag tidigare gjorde saker utan att känna efter hur det fick mig att må. Kanske av gammal vana, kanske av skuld, kanske för att jag tyckte att jag borde eller kanske av bara farten. Idag, när jag är där jag är, så är det lättare att säga nej. Helt enkelt för att jag inte orkar. Jag har liksom inget val. Och just nu är det också lättare att säga nej för att folk förstår. Dom förstår att jag inte orkar. Det som däremot kan det vara lite besvärligt är att upptäcka att vissa saker, aktiviteter eller personer tar mer energi än dom ger. Trots att dom menar väl, vill bry sig och har dom bästa intentionerna. Det går inte att ses ändå. Av olika anledningar så blir vissa platser och vissa människor energitjuvar. Dom kanske var det innan också men då stod jag nog ut med mer. Jag körde på ändå. Men nu. När det inte finns några marginaler så går det inte. Jag har blivit mer restriktiv i vad jag gör och vilka jag träffar och jag undrar om jag kommer att kunna följa min instinkt längre fram, när jag är starkare.

Pirret

Har inte berättat om dejten sist och har funderat lite på pirret under tiden. Det har ju bloggats en hel del om det här innan men det dyker alltid upp igen. Casual Friday skrev om det nyss och jag klurade lite med Douglas häromdagen. Kanske är det så att vi som varit singlar ett tag vill ha något annat än dom som levt i långa förhållanden? Eller så går det faktiskt att kombinera, även om det verkar ganska ovanligt. I alla fall i det långa loppet. För jag vill ha både vänskap, samhörighet och trevligt ihop och allt det där men pirret också. Om det inte finns nån attraktion, passion och pirr så är det ju som att vara ihop med sin killkompis. Och det finns massor av trevliga killar och det finns många man kommer att ha trevligt med under en fika, promenad eller middag. Men om inte pirret finns där, är det värt det då? Och allt det där om att det kan och kommer växa fram, det viktigaste är att man är vänner först och tycker om varann och bla bla bla. Jag vet inte. Vill man inte ha pirr? Hela diskussionen om huruvida det beror på om man är redo eller inte orkar jag inte ens ta upp nu.

Små Steg i Taget

Det gick faktiskt jätte bra igår! Det blev en mysig dag och kväll med tjejerna och en strålande Kickan. Och det blev sent. Jag var mest förundrad över att det gick. Att jag kunde. Nu finns det nog kanske hopp om att jag ska orka vara med på bröllopet om några veckor också. Får hushålla med min energi och ta ett litet steg i taget.

En Smak Av Verkligheten

Idag har jag smink och till och med parfym! Det brukar jag visserligen ha varenda dag i stort sett i vanliga fall men i mitt nuvarande tillstånd så har det mest varit mysbyxor och tofs på huvudet som daglig outfit. Men idag ska jag samla kraft och ge mig ut på stan. Kickan ska firas inför bröllopet och även om det så klart hade varit mycket roligare om jag inte bara kunde vara med lite grann utan om jag kunde vara med till solen gick upp och dansade på bordet så får man vara glad för det lilla. Att se sig själv i smink och lite mer vanliga kläder känns som en påminnelse av det vanliga livet som förhoppningsvis finns där framme runt hörnet. Det kanske finns lite hopp trots allt.

En Alldeles Egen Guru

Usch, vad det har blivit många deppiga inlägg. Jag måste försöka rycka upp mig lite. Har en ganska spännande plan för dagen faktiskt och om jag har tur kommer jag kanske att ha en alldeles egen guru vid dagens slut. Jag vet ju inte om han kommer vilja det men jag kan fråga. Behöver lite indisk visdom och teknik för att hitta lugn och ro i mitt liv. Och mentorskap. Så jag har snokat rätt på en liten indisk prins som jag ska träffa snart. Och det vore ju härligt. Om jag kunde få ha. En alldeles egen guru.

En Drink Vid Poolen, Någon?

Förlåt. Jag vet att alla menar väl. Jag förstår det. Och det kanske låter så bra på pappret. Lugnt och skönt. För jag har väl åkt någonstans och vilat upp mig? Jag har det väl lugnt och skönt någonstans i solen? Kanske sippar på en drink och läser mysiga pocketböcker? I wish. Det skulle varit toppen. Men så är det inte. Ganska långt ifrån. Skulle mörda för en sandstrand. Skulle mörda för semester. Men det är liksom inte det nu. Det är det faktiskt inte. Så nej, jag ligger inte vid en pool och sippar Pina Colada. Tyvärr.

Ingen Som Tackar En

När man orkar göra en sak om dagen så känns det som tiden går väldigt långsamt. Det jag gjorde på förmiddagen kan kännas som att det var för en vecka sen. Alla dagar liksom flyter ihop på något vis. Det är en rätt märklig känsla. Jag undrar hur länge det här vakumet kommer att fortsätta. Det känns liksom inte som att det blir bättre heller. Det bara fortsätter. Men jag kan säga att begreppet 'Det är ingen som tackar en' har blivit solklart för mig dom senaste veckorna. Eftersom jag gjort saker för andra och lagt för mycket energi på fel saker har jag noll energi kvar till mig själv. Det är smärtsamt tydligt nu och som sagt, ingen tackar mig för det. Men jag måste ställa in precis allt jag älskar och allt jag tycker är roligt för att jag inte orkar. Hoppas innerligt att jag lär mig något av den här hårda läxan och lever mer balanserat längre fram.

Golddiggers

Den här hobbyn som jag har skaffat mig passar alldeles utmärkt för mitt ganska långsamma liv för tillfället. Tills dom jag mailar med vill ses så klart, då börjar det bli krångligt. Och för det mesta är folk faktiskt väldigt trevliga och seriösa tycker jag men det finns ju några typer som är otroligt märkliga. Till exempel en kille som jag mailade med som var hantverkare. Han inledde sitt första mail med att säga att han tyckte att jag verkade som en tjej som dejtade kostymkillar (?) Eftersom han utgick ifrån att det var sån jag var (vad nu det innebär) så var han noga med att poängtera att han vare sig hade en stor våning på Strandvägen, en Porsche i garaget eller massor av pengar på banken. Jag svarade lite förvånat att det inte var något jag vare sig tyckte var viktigt eller förväntade mig men efter flera mailturer fram och tillbaka höll han fortfarande på att tjata om att han inte hade någonting och att kvinnor nu för tiden bara tycker att det är viktigt med dyra bilar och mycket pengar. Eftersom jag till slut tröttnade på hans gnäll och allmänt bittra attityd (han poängterade ofta att han blivit sviken och gått på nitar) så slutade jag maila honom men jag kan inte låta bli att undra vilka jävla golddigger brudar han har baserat sina förutfattade meningar på? Det är ju inte så att man per automatik blir en bra kille och härlig person bara för att man har en dyr bil. Humor och självkänsla går före varenda kvadratmeter på Strandvägen i min bok i alla fall.

Höst I Luften

Det här har varit en av världens konstigaste somrar för mig och nu börjar det kännas som att den håller på att ta slut. Det är liksom lite mer höst i luften nu även om det fortfarande är mer än 20 grader. Jag har lovat mig själv att jag ska få unna mig ordentlig solsemester när jag har energi och orkar längre fram. Någon slags kompensation för den här sommaren som bara är ett vakum i tiden för mig. Måste få bada i havet och känna sanden mellan tårna. Har inte haft semester på hela sommaren. Och så måste jag nog få lite mer soltid med mina nya solglasögon också (vågade köpa ett par röda för en gång skull) så förr eller senare så blir det strandliv.

Superwoman

Visst är det märkligt att man kan må som jag gör och ändå inbilla sig att man är superwoman? Jag tror nog inte att jag har släppt tagen än. Tror liksom fortfarande att det här kommer ordna sig lite snabbt. För annars, vad händer annars? Det är som att tappa all kontroll (vilket jag egentligen redan har gjort så klart) och inte ha nån aning om någonting. Jag ogillar skarp att tappa kontrollen. Jag vill ju vara stark och duktig och allt det där. Otroligt jobbigt att inte kunna vara det. Faktiskt.

Ny Lång Lista

Snodde listan från Douglas. Den var så lång så jag kortade ner den lite och skolkade från några av frågorna men så här blev det.

1. Civil status: Singel

2. Är du straight- homo- eller bisexuell: Straight

3. Husdjur: Inga men skulle kunna tänka mig en hund (allergisk mot katter)

4. Favoritfärg: Svart är ofta favorit basen men det smyger in saker i rosa och sånt

5. Piericing: Bara hål i öronen

6. Födelseort och nuvarande bostadsort: Stockholm

7. Har du varit kär: Yes

8. Har du varit i några andra världsdelar: Asien, Sydamerika och Nordamerika. Längtar till Afrika och Australien.

9. Har du varit med om en bilkrasch: Nja, ingen hemskt allvarlig. Men en olycka för många år sen.

10. Kaffe eller glass: Glass. Dricker inte kaffe.

11. Salladsdressing: Rhode Island

12. Färg på strumporna: Svart

14. Favoritfilm: Finns många men älskar tex Seven, Magnolia, Fight Club, American Beauty och Heat. Efter Bröllopet är också fantastisk.

15. Bästa semestern: Två månader lång road trip i USA för massa år sen.

16. Favoritmat: Kan sällan få nog av chicken fajitas eller thai mat.

17. Bästa veckodagen: Fredagkväll

18. Senaste låt du lyssnat på: World On Fire (Sarah McLachlan)

19. Favorit TV-program: Just nu är jag helt beroende av Tv och måste kolla allt från ’Bachelorette’ till ’So You Think You can Dance’…

20. Favoritblommor: Vita liljor

21. Tycker inte om: Fisk och skaldjur.

22. Sport att titta på: Rätt ointresserad av sport men kollar på stora mästerskap som typ fotbolls VM och OS och sånt

23. Snabbmatsrestaurang: Max

24. Favoritdricka: Vitt vin eller bubbliga grejer som cava eller champagne om vi snackar alkohol

25. Vilken färg på väggarna i ditt sovrum: Ljust cremefärgade

26. Hur många gånger kuggade du på körkortet: Klarade på första

27. Vem/var är du om 10 år: Skulle gärna bo utomlands. Sverige är lite för mörkt och kallt.

28. Vad gör du när du är uttråkad: Ringer upp någon och hittar på något, går och tränar eller kollar TV och äter nåt gott

29. Fras/ord du använder (för) ofta: Toppen

30. Vän som bor längst från dig: Efter det att Ludde flyttade hem från Australien blir det nog vännerna i Bangkok

31. Vad retar du dig på: När vuxna människor börjar prata bebisspråk med varandra

32. Det bästa du vet: Nära vänner och kärlek

33. Läggdags: Runt 23.00 om jag är själv

34. Bästa artisten genom tiderna: Ojoj, måste man välja en enda? Depeche har jag älskat i all evighet men det känns ju som man borde dra till med nån legend som typ Bob Marley eller nåt här. Det finns många.

35. Favoritfilmmusik: Soundtracket till The Piano

36. Skostorlek: 39

37. Syskon: Storebror

38. Favoritpålägg: Ost

39. Om du var tvungen att skänka bort 25 000 till välgörenhet, vem skulle få dina pengar: Om jag ska hjälpa I närområdet så blir det dom hemlösa

40. Gillar du snö: Fryser lätt och gillar inte vinter men snö kan vara väldigt vackert

41. Favoritglass: Ingen glassperson så där men Rocky Road.

42. När köpte du något åt dig själv sist: Igår. Ett par nya solglasögon.

43. Är du långsint: Tyvärr kan jag nog vara det ibland.

44. Din sämsta egenskap: Mitt temperament

45. Vilken är din bästa egenskap: Att jag på något sätt alltid brukar klara mig vilken situation jag än hamnar i

46. Vilket är ditt nästa mål i ditt liv: Att hitta mer sinnesro och bli bättre på att sätta gränser.

47. Skulle du döda en kattunge om du fick 20 000kr: Men självklart inte

48. Vad gör du i sommar: Vilar upp mig.

49. Mest intressanta stad du varit i: Buenos Aires. Men jag får aldrig nog av New York.

50. Vilket djur skulle du identifiera dig själv med: Men gud, ingen aning. Jag är nog som en liten ekorre.

51. Vad fascinerar dig mest hos andra människor: Deras livserfarenhet

52. Senaste pojkvännen/flickvännen: Flera år sen nu.

53. Favoritgodis: Saltlakrits och sega grejer som grodor, nappar och råttor och sånt.

54. Spelar du nåt instrument: Nej

55. Vilken person i hela världen skulle du helst vilja träffa, och varför: Skulle kunna tänka mig en middag med Oprah Winfrey eftersom hon verkar ha haft ett fascinerande liv

56. Vilken film såg du på bio senast: Bruno. Skrattade så jag hade ont I kinderna sen.

57. Bästa känslan: Sinnesro

58. Samlar du på något: Minnen från resor, bilder och texter som inspirerar mig och ibland recept som jag inbillar mig att jag ska laga men aldrig gör.

59. Är du feminist: Absolut för jämställdhet men ingen rödstrumpa ut I fingerspetsarna.

60. Om du var ett instrument, vad skulle du vara då: Det vore härligt att vara ett piano

61. Favoritskiva: Erykah Badu - Baduizm

62. Bästa kompis: Finns flera underbara tjejer jag inte klarar mig utan

63. Vad stör du dig mest på i detta ögonblick: Killarna på motorcykel som bara låter motorn gå utanför på gatan!

64. Om du fick en resa helt gratis, vart skulle du åka?: Nån paradisö långt bort, utan tidningar TV eller internet

Lilla Sjöjungfrun

Igår var jag faktiskt och solade och badade och det gick hemskt bra utom lite krångel i början. Tror att det är nyttigt för mig med lite frisk luft. Så nytt försök idag! Och jag förstår att mitt senaste inlägg blev lite för dramatiskt eftersom söta Douglas oroade sig. Det var kanske lite starkt att dra in ordet döende, för det är jag ju inte alls. Bara inte riktigt mig själv. Men små små steg i lugn och ro kommer förhoppningsvis göra att jag hittar tillbaka med tiden.

Allvarligt Eller Inte?

Hemma igen nu. Stannar inne ett tag till. Trots solen. Trist men tydligen bara att acceptera. (jag menar förstås inte att jag MÅSTE spendera all tid inomhus men ni fattar...) Har fått en del respons och frågor där folk undrar 'Det är väl inget allvarligt?' Jag har funderat lite på det där för först tyckte jag att det var en jätte konstig fråga. För visst är det allvarligt. Jag kan ju faktiskt inte gör nåt, nästan. Men dom kanske menar dödligt? Och det är det ju inte. Hoppas jag. Dom som kan och vet säger ju att det går över. Att man faktiskt blir 'som vanligt' igen och allt det där. Det känns inte så just nu men jag hoppas att dom har rätt.

Back To Normal?

Har börjat jobba lite nu. Försiktigt. Tror ärligt inte att det är så bra. Det känns inte så bra. Allt känns verkligen upp och ner och huller om buller i mitt liv för tillfället vilket är rätt konstigt eftersom jag i stort sett gör ingenting. Men det är en kamp om att ständigt bromsa och känna in. Så ingen Madonna och risken är att andra roliga saker framöver ligger i riskzonen. Min nya hobby piggar trots allt upp lite grann och ger om inte annat lite tidsfördriv. Mer detaljer kommer senare.

Bachelorette

Ok, så här är det. Eftersom jag motvilligt inser att min kropp tänkte strejka längre än vad jag hade trott så kommer det ta ett tag innan jag orkar och kan återgå till mina gamla krogvanor. Just nu kan jag inte ens tänka på rosé. Och eftersom jag tittat på massor av TV och följer Bachelorette slaviskt så insåg jag till slut att enda sättet att för mig att leka bachelorette själv just nu är från hemmets lugna vrå. Så efter mkt om och men och med starka hejarop från Ludde och Lillan så finns jag numera under hemligt namn på en av dom stora dejtingsiterna. Och jag måste säga att det är ganska kul. Hittills. Men herregud vilka bilder folk lägger upp på sig själva.

Sveriges Solsida

Nästan alla jag känner är i Göteborg idag. Det blir nästan löjligt att gå in på Facebook och se att alla har skrivit något om U2 och ikväll i sin status. Well, jag är som vanligt här hemma och inte drickandes rosé på avenyn. Det är för sorgligt. Men som plåster på såren har jag skaffat mig en liten hobby som med fördel sköts via datorn i hemmets lugna vrå. Det kanske kan pigga upp lite.

Upp Med Hakan

Ok. Upp med hakan nu. Det är nog dags att få tillbaka tillit och tålamod och inse att jag ändå har så otroligt mycket att vara tacksam för. Så istället för att se det här som ett bakslag ska jag försöka se det som en möjlighet. En tid att vila och ta tillvara på allt som är bra. Tid att hitta tillbaka till allt som jag älskar och som jag glömt bort eller inte hunnit med. Försöka fundera ut vad det är som gör mig glad och vad jag vill lägga min tid på. Jag kan i alla fall försöka.

Home Alone

Fan, livet är inte så kul just nu. Jag har gett bort mina U2 biljetter och börjar långsamt greppa att jag förmodligen kommer behöva ställa in Madonna också. Hela den här sommaren var från början helt uppbokad av en massa härliga helgresor, konserter, landet-helger och tjejmiddagar. Alla andra kommer fortfarande att åka på sina grejer men jag kommer att vara här. Dom kommer sitta på avenyn i solen och dricka drinkar. Men jag kommer att vara hemma själv. Det suger faktiskt. Jag är ju inte ensam på riktigt eftersom jag har en massa söta vänner som tar hand om mig, pratar med mig, äter med mig och klappar på mig. Men jag är ju liksom inte med. Jag orkar inte vara ute. Jag orkar inte resa och jag orkar absolut inte 55 000 pers på Ullevi med ett gigantiskt ljudsystem. Så jävla tråkigt.

Kinesisk Karantän

Ludde ska på semester till Australien. Eftersom hon bodde där förut så är det mer komma-hem-och-hälsa-på-gamla-vänner än semester kanske men ändå. Fan vad trevligt! Om jag hade orkat så skulle jag gärna åkt till Australien jag med. Men nu är hon krasslig och orolig för halsfluss och grejen är att Air China har massa restriktioner på grund av svininfluensan och om det vill sig riktigt illa så kommer hon fastna i karantän på vägen. I Peking! Inte någon drömsemester. Förhoppningsvis är det ingen fara. Hon kryar nog på sig innan fredag. Men det här med svininfluensan är nog dags att jag fattar omfattningen av.

Dejtingdjungeln

Även om dejting är bland det sista jag tänker på just nu (eller?) så blir jag onekligen lite inspirerad av Lillan som är som en smidig puma i dejtingdjungeln. Hon har verkligen gått in för det och vågar sig ut på dejt efter dejt i ett rasande tempo. Jag och Rocky pratade dejting för ett tag sen och om hur det hade varit grymt om man kunde rekommendera sina vänner. Nu hittade jag en sajt där man kan göra just det; Singalo. Känns visserligen som helt fel timing för mig men jag skulle rekommendera Rocky alla dagar i veckan. Lillan också för den delen. Om dom inte hunnit bli upptagna redan vid det laget.

Är Det Söndag Idag?

Mina veckodagar flyter ihop nu. Det är svårt att skilja på dom och det spelar faktiskt inte särskilt stor roll om det är tisdag eller lördag. Men nu är det bara en vecka kvar. En vecka kvar tills det är tänkt att jag ska komma upp till ytan igen och åtminstone försöka ta tag i det livet som börjar med måndag morgon och slutar med fredag eftermiddag. Är lite orolig för hur det ska gå om jag ska vara ärlig men försöker mota bort tankarna nu. För i en vecka till ska jag strunta i vilken dag det är. Sen får vi se hur det blir.

Nytt Läge

Nu har dom snart flyttat in alla tjejerna. Alla som flyttat till söder. Typ några kvarter ifrån varann. Jätte fina lägenheter, dom jag har sett hittills! Man blir inspirerad till att fixa grejer hemma i lägenheten men mina krafter är långt ifrån på topp just nu. Så när dom dricker champagne och äter snittar hemma hos Alfa ikväll så kommer jag att sitta med så länge jag orkar, titta på och hoppas att min tid kommer snart. Sen. Och sakta börjar jag inse att jag inte kommer att orka se världens bästa liveband nästa fredag.

Och Så Var Det Detta Med Spikmattorna

Spikmattan har blivit årets fluga. Alla verkar ha en nu (även jag) och nu görs det ju till och med TV reklam för mattorna med plastpiggarna. Jag tycker själv att jag stundtals har upplevt lindring av min spikmatta ibland även om det inte har gått att ens fundera på att lägga sig på den i mitt nuvarande tillstånd. Det infinner sig ett lugn när men legat på den ett tag, och jag vet att Kickan använder sin spikmatta flitigt. Men det kommer nog bli högvis med spikmattor som hamnar längst in i garderoben hos folk.

Sommaren Är Lång

Tiden går ganska sakta just nu. Det är nog nödvändigt men ganska ovanligt för mig som alltid brukar fylla mina dagar till bristningsgränsen. Så sommaren känns lång och väldigt konstig för det är vare sig semester eller sommar eller ledigt, utan något annat där emellan som i bästa fall kan beskrivas som en paus. Som en timeout. Ibland undrar jag hur det blir sen, när det är slut. Blir allt som vanligt? Och vad är vanligt? Men för det mesta förstår jag att jag inte borde. Att det inte är någon idé att tänka sen. Att undra vad som kommer. Hur det blir. Att det bara går att ta lite i taget. En dag i taget. Resten får bli som det blir.

Goda Vänner

Vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan mina vänner. Även om det är svårt för mig att be om det så kommer dom och plockar upp mig och det gör det lättare att våga falla bakåt. Lika fantastiskt varje gång. Visar sig också vara väldigt bra, och nödvändigt, som ett avbrott från dom enorma mängder (dålig) TV som jag konsumerar för tillfället. Timmar av Oprah, Top Model, Gordon Ramsay och alla andra gamla repriser som pumpas ut under sommaren. Men kanske att det kommer en tid längre fram när jag kommer orka gå att träna igen. Kan till och med se fram emot det. Men ett steg i taget.

Bild lånad från Harpo

Självtester

Börjar bli rastlös nu. Det går liksom inte att vila hur länge som helst. Har spenderat tid på att surfa runt på nätet och det finns så otroligt många (mer eller mindre seriösa) självtester överallt. Det kan omöjligt vara bra att hålla på och sitta och klicka i såna.

Alla Dom Andra

Jag vet ju. Jag vet att alla har sin skit i livet, och sin lycka också för den delen. Livet tar och ger och går upp och ner och hela den där baletten. Men just nu, i min nuvarande situation så kan jag bara undra - hur tusan gör folk? Hur gör folk för att leva sina liv i balans med goda relationer med bra kommunikation, väl avvägd stress på jobbet, gott självförtroende, tålamod med sig själva och god nattsömn. Hur klarar sig människor igenom dag för dag, vecka för vecka och år för år? Hur tar man sig framåt så där smärtfritt och friktionsfritt och ångestfritt och kravfritt som vissa verkar göra? Eller är dom bara jävligt bra på att dölja sina svåra sidor? Det finns säkert en hel del som tror att mitt liv flyter på som en räkmacka också. Men så är alltså icke fallet (utan att med det säga att jag är trasigare än någon annan egentligen) Jag har nog bara tappat bort mig en smula.

Husarrest

Det är så konstigt det här. För även om jag nog har sett det någonstans längre fram i tunneln och någonstans fattat att till slut går det nog kanske inte längre så är det ändå konstigt. Konstigt att inte kunna styra över sin kropp. Att helt plötsligt en dag inte kunna gå upp ur sängen i stort sett. Sånt där jag har hört om och läst om i alla dom där böckerna som skulle hindra mig från att hamna där själv. Det verkar alltså inte räcka att bara läsa dom böckerna...Och grejen är att oavsett hur underbara alla är som förstår, tar hand om, bäddar om, klappar mig på pannan och ger mig mat, så kan jag ändå inte skaka av mig känslan av att jag borde ha fixat det. Att det ju så klart är mitt fel att det gick så långt och att jag borde kunnat stoppa det i tid. När ska man kunna bli snäll mot sig själv?

Rosa Champagne

Att inte kunna vara så där kul och glad och pigg som man vill och ibland brukar vara är jobbigt. Faktiskt. Även om ens vänner så klart säger att dom tycker om en som man är så vill man kanske hellre vara peppad och uppåt än som en våt liten disktrasa. Just idag hade jag inget val hur som helst eftersom jag inte ens kunde gå utanför dörren. Inte för att jag inte pallade utan för att det faktiskt inte gick. Jag kan knappt hålla mig uppe när jag sitter på en stol. Fattar nog själv nånstans att det inte är bra men bra ändå att snälla Chris kom förbi med mat, omtanke, perspektiv och rosa champagne. Champagnen är det i och för sig inte aktuellt att dricka upp än på länga vägar men det var ändå härligt att ha någon där som sa att jag var ok ändå. Trots att jag nästan inte orkar prata.

Barn Eller Inte?

Precis alla runt omkring mig ska ha barn just nu. Jag vill inte droppa några namn eftersom jag inte vet vilka som berättat om det eller inte men det kryllar av dom. Kryllar. Det får en så klart att fundera. Och känna. Eftersom jag är singel så känns det inte så aktuellt hur som helst men å andra sidan så fyller jag ju ett år äldre om inte alltför många månader och tiden går som bekant. Jag har fortfarande ingen barnlängtan. Faktiskt inte. Men det blir ju onekligen barn och familj som blir normen i en viss ålder och då blir det liksom lite udda att inte vara i samma situation. Always Keepin' It Real skrev ett väldigt bra och intressant inlägg om precis just det här nyligen. Det väckte som ni ser en hel del känslor och diskussion.

Michael - RIP

Regnet öser ner och snart börjar Tv4 direktsända från minnescermonin i Los Angeles. Jag tror att jag ska gå hem och krypa ner under täcket i soffan och ansluta mig till alla som säger adjö till the King of Pop idag.

Sann Kärlek

Förresten, det är så underbart att riktig lycka och sann kärlek finns runt omkring. Det gör det lättare att tro och hoppas. Det här och det här gjorde min dag trots grå himmel och regn. Underbart!

Peace & Quiet

Det är ju väldigt konstigt att jag hela tiden glömmer bort vad jag behöver. Att jag hela tiden inbillar mig att jag orkar och klarar vad som helst. Tar på mig för mycket hela tiden. Jag vet ju egentligen vad jag behöver för att må bra men fuskar, fuskar, fuskar med det. För det är skitsvårt att säga nej till kul grejer. Säga nej till drinkar i solen, bra livegig, trevliga middagar och fina vänner. Men även om det är kul och mysigt så har dygnet bara 24 timmar och jag blir galen om jag inte får lite bättre balans i min kalender. Suck.

Ännu En Roadtrip

Vilket underbart väder! Det kommer bli varmt i bilen men det känns inte som man ska klaga. Jag kommer ju dessutom hänga med Grisen hela helgen som verkar vara inne i ett grymt flow. Kanske att det smittar av sig lite på mig. Hoppas! Enda molnen på himlen är den där migränkänningen som jag försöker mota i grind och eventuella åskväder. Men det bryr vi oss inte om. Ses i Arvika!

Lätta Vägen Egentligen Den Svåra

Tänk att det ska vara så svårt att lära sig. Att det ska vara så svårt att banka in det där i skallen. Det där man redan vet. Att faktiskt använda dom där verktygen man redan har. Använda dom för att må bättre, stressa mindre, sova bättre, trivas bättre med sin kropp och vikt och allt det där. Men ändå. Ändå är det så lätt att hamna ur balans. I alla fall för mig. Att 'glömma bort' hur man gör och vad jag måste göra för att må bra. Jag skolkar liksom. För det är lättare att lata sig än att träna även om man mår sämre i längden av att smita från gymmet. Det är lättare att skita i att man borde äta bättre och istället käka mer kolhydrater och socker. Visst är det så. Men man vet ju hur det blir. Att man bara förlänger plågan. Att den lätta vägen av skolk och att 'unna' sig godsaker eller cigaretter bara gör att huvudvärk, stress och sömnsvårigheter håller i sig längre och inte blir bättre. På det sättet är den lätta vägen den som blir svår eftersom man egentligen bara mår sämre längre. Att det ska vara så svårt att ta sig i kragen.

Nu Är Det Inte Långt Kvar...

Gud vad jag längtar! Nu är det bara dagar kvar. Sol, festival, Dave på scen och goda vänner i publiken. Arvika kryper närmare för varje minut. Jag som hade tänkt att sola, bada och grilla i kväll också. Men det verkar inte som om jag vare sig kan eller orkar. Så nu ska jag bara hem och försöka få stopp på ett eventuellt litet migränanfall. Tydligen behöver jag bli påmind regelbundet om att jag inte orkar vad som helst och att jag är dödlig som alla andra. Men snart, snart blir det Depeche.